Artros

Artros

I alla leder i kroppen möts minst två ben. De delar av benen som möts i en led har brosk på ytan. Brosket är ett levande material som har en mycket jämn yta.

Om man har artros förändras brosket gradvis. Vid svår artros har ledbrosket minskat eller försvunnit, blivit ojämt och gropigt och benändarna kan komma i kontakt med varandra. Det ökar risken för att man får ont.

Det vanligaste symtomet vid artros är värk, därför kan smärtstillande läkemedel behövas. Det finns många olika typer av läkemedel. I första hand bör man använda smärtstillande läkemedel som innehåller paracetamol.
Om man har en inflammation i ledkapseln kan den ofta behandlas med läkemedel som är både smärtstillande och inflammationshämmande exempelvis preparat som innehåller ibuprofen eller naproxen.

Glukosamin är en kroppsegen substans som bildas från glukos (en sockerart). Glukosamin behövs för att kroppen ska kunna bilda större molekyler som finns i bland annat ledvätska och brosk.

Glukosamin finns som receptfritt läkemedel som man kan ta om man har lindriga eller måttliga besvär av artros. Effekten av behandlingen kommer gradvis under 1 månad.

Behandling

Motion

Det är bra att motionera och röra sig regelbundet eftersom det stärker musklerna och lederna, motverkar övervikt och ofta minskar smärtan.

Viktminskning

Det kan hjälpa att gå ner i vikt. En viktminskning på några kilo kan ha stor effekt, framför allt när det gäller värk i höfter, knän och fotleder.

Läkemedelsbehandling

Om man har tillfällig ledvärk kan man pröva att behandla med receptfria läkemedel t.ex. paracetamol, ibuprofen, naproxen och diklofenak:

• Paracetamol har effekt i 4-5 timmar.
• Diklofenak har effekt i 4-6 timmar.
• Ibuprofen har effekt ca 6 timmar.
• Naproxen har effekt i upp till 12 timmar.

När ska man söka vård?

• Om man får feber eller känner sig ordentligt sjuk samtidigt som en led plötsligt svullnar ska man omedelbart söka vård på en akutmottagning.
• Om man inte vet orsaken till varför man har ledvärk och/eller värken inte går över efter en vecka, bör man kontakta sin vårdcentral.

Hur kan man själv behandla sin smärta?

Kyla eller värme kan hjälpa vid lindrig, tillfällig värk

Lindrig, tillfällig värk kan man pröva att dämpa med hjälp av kyla eller värme. Om man får en akut skada, som t.ex. en stukning, kan kyla minska smärtan. Medan exempelvis menssmärtor eller värk som beror på stela muskler kan lindras med en ytlig värmebehandling t.ex. med hjälp av en värmedyna.

Avslappning och massage

Om smärtan beror på muskelspänningar kan det lindra med avslappningsövningar och massage. När man har ont spänner man musklerna ännu mer. Avslappningsövningar bryter den onda cirkel som lätt uppkommer. Massage ökar blodcirkulationen i musklerna och utsöndringen av kroppens egen smärtlindrande ämne, endorfiner. Dessutom ökar mängden lugnande hormoner i kroppen. Det är förmodligen förklaringen till att de flesta upplever massage som lugnande och avslappnande. Effekten av massage är dock kortvarig.

Fysisk aktivitet

När man har värk är det lätt att man blir stillasittande och passiv, men motion leder till att kroppens eget smärtstillande system stimuleras. Bland annat så frigörs endorfiner i blodet samtidigt som blodcirkulationen ökar.
Det är bra att röra på sig så mycket som man klarar av, annars finns en risk att värken blir värre med tiden.