Hetsätningsstörning

Hetsätningsstörning kallas även för BED, efter engelskans binge eating disorder. Precis som vid ätstörningen bulimi innebär det att man har problem med hetsätning, men med skillnaden att man inte försöker göra sig av med det man ätit efteråt.

Det kan ta tid att utveckla en ätstörning, och ibland kan det vara svårt att märka när det har blivit en sjukdom. Du kan ha hetsätningsstörning om du har några av de här besvären:

• Du äter ofta och återkommande på ett okontrollerat sätt som gör att du får i dig mycket stora mängder mat på kort tid. När du hetsäter känner du att du förlorar kontrollen över vad och hur mycket du äter.
• Maten som du hetsäter är ofta – men inte alltid – sådan mat som du annars försöker undvika, till exempel sådant som innehåller mycket fett, salt, socker eller andra kolhydrater.
• Efter du har hetsätit känner du skam, äckel och skuldkänslor. Du kan också få ångest. 
• Du gör allt för att dölja ditt hetsätande, skäms och känner dig uppgiven över ditt beteende.

Om du känner igen dig i några av beskrivningarna ovan, kan du ha hetsätningsstörning. Då är det viktigt att du söker professionell hjälp. Ju tidigare du söker vård desto bättre.

Vanligt att dölja problemen

Om du skäms mycket över ditt beteende kanske du försöker dölja problemen och låtsas att allt är bra. Du kanske börjar isolera dig för att ingen ska förstå vad du håller på med. Då kan det dröja onödigt lång tid innan du söker hjälp. Om beslutet att söka hjälp känns stort och svårt kan det vara bra att börja med att prata med någon som du har förtroende för. Läs mer om vad du kan göra i kapitlet om att söka vård.

Hetsätningsstörning är en vanlig form av ätstörning. Man kan få hetsätningsstörning oavsett kön och ålder. Ofta märks det inte att man har en hetsätningsstörning, eftersom man döljer sina problem för omgivningen.

Många förstår inte att det är en sjukdom

Återkommande episoder 

Ett mönster som upprepas

Om du har hetsätningsstörning brukar du följa ett visst mönster, som ofta upprepas flera gånger per dag, eller flera gånger per vecka. Här är ett typiskt förlopp:

Självkänslan påverkas

Vanligt med annan psykisk ohälsa

Upplevelser av hunger och mättnad styrs av ett signalsystem i hjärnan. När allt fungerar utan problem visar kroppen att du behöver äta genom att du känner hunger. Efter att du har fått i dig den energi du behöver signalerar kroppen att den är mätt. När du lider av en hetsätningsstörning sätts detta system ur balans. 

Försöken att gå ner i vikt får motsatt effekt

Många personer som lider av hetsätningsstörning kämpar ständigt med försök att låta bli att äta för att försöka gå ner i vikt. Det gör att blodsockret sjunker och vi känner oss trötta, ofokuserade, eller blir på dåligt humör. 

Kroppen vill då återställa energibalansen, och signalerar att du snabbt behöver äta något som återställer din blodsockernivå. Du upplever detta som att du blir sugen på något sött. 

Ökat sötsug och humörssvängningar

Om du i dessa situationer äter något sött så återställs blodsockernivån tillfälligt, men sjunker snabbt igen, och du blir återigen trött, på dåligt humör och sötsugen. 

Detta blir ofta till ett negativt upprepande beteendemönster där du hoppar över eller äter för lite vid de planerade måltiderna, och sedan småäter mellan måltiderna. 

Energiförbrukningen minskar och kalorierna lagras

När du äter för lite förbereder sig kroppen för svält genom att dra ner på energiförbrukningen. När hetsätningsattacken kommer har kroppen vant sig vid att klara sig på mindre energi. 

Därför blir kroppens naturliga reaktion att lagra kalorierna från hetsätningen i stället för att förbränna dem. Personer som har haft långvariga problem med hetsätningsstörning får därför ofta problem med övervikt eller fetma. 

Trötthet och orkeslöshet

Om du har oregelbundna vanor kan det leda till att du känner dig trött och orkeslös.Då orkar du inte vara fysiskt aktiv. Orkeslösheten kan göra att du känner dig nedstämd och misslyckad. Det ökar risken för att du ska hetsäta för att lindra de jobbiga känslorna.

Du kan ha en hetsätningsstörning om du känner igen dig i beskrivningarna ovan. Då är det viktigt att du först och främst pratar med någon inom vården och berättar om dina problem, och får råd om hur du kan komma tillrätta med dem.

Om du tycker att det känns svårt att söka vård kan du be någon att följa med dig. Ju tidigare du söker vård desto bättre. 

Du som är under 18 år

Du som är under 18 år kan kontakta en vårdcentral, en ungdomsmottagning , elevhälsan eller barn- och ungdomspsykiatrin, bup. 

Du som är över 18 år

Du som är 18 år eller äldre kan boka tid på  en vårdcentral, psykiatrisk mottagning eller på företagshälsovården om du jobbar. Du som är upp till 20-25 år kan också kontakta en  ungdomsmottagning.

Särskilda mottagningar

Många landsting har speciella ätstörningsmottagningar. På några mottagningar behöver du få en remiss från elevhälsan eller vårdcentralen, men på flera ställen kan du själv ta kontakt.

Du kan kontakta många mottagningar genom att logga in på e-tjänsterna på 1177 Vårdguiden. 

Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177. Där kan du även få hjälp med var du kan söka vård. När du kontaktar vården eller ringer 1177 kan du fråga vilka mottagningar som finns där du bor.

Pröva igen om hjälpen inte fungerade

Om du tidigare har fått hjälp någonstans men inte tycker att det fungerade, försök igen någon annanstans. Det kan fungera olika bra att prata med olika personer. Det är också olika hur det känns under olika perioder. Ibland kan det ta tid att innan det känns rätt att ta emot hjälp.

Du kan börja med att ta reda på så mycket som möjligt om hetsätningsstörning och hur det behandlas. Det kan vara ett första steg mot att söka hjälp. 

Det finns flera bra självhjälpsböcker som dels kan ge viktig information och kunskap, men också innehåller ett steg-för-steg-program som du kan följa. För en del kan ett självhjälpsprogram vara precis den hjälp man behöver för att komma tillrätta med sin ätstörning. För andra kan det behövas mer hjälp och stöd. 

Du kan till exempel kontakta en stödförening som Frisk & Fri eller Ätstörningszonen, den sistnämnda om du definierar dig som tjej. Där kan du få råd och stöd, och även hjälp med att ta reda på vilka behandlingsmöjligheter som finns där du bor.

Bra mat, sömn och träning 

Du kan behöva lära dig mer om hälsosamma matvanor, motion och sömn, och vad kroppen behöver för att må bra, och hur du kan skilja på hungerkänslor och sötsug. Hälsosamma matvanor och motionsvanor kan hjälpa dig att komma tillrätta med din hetsätningsstörning, men undvik att följa specifika dieter eller bantningsprogram.

Det riskerar ofta istället att leda till ett ökat sötsug, vilket kan leda till en ny hetsätningsepisod. Istället är det bra om du försöker äta och röra på dig tillräckligt mycket, så att kroppen får det som den behöver. 

Reparera din självkänsla

Det kan vara bra att fundera över vilka psykologiska eller sociala faktorer som du tror ligger bakom din hetsätningsstörning, och försöka att acceptera dig själv och bygga upp din självkänsla igen. Det finns saker du kan göra för att träna upp din självkänsla. 

Om du till exempel har en depression kan det vara viktigt att komma tillrätta med det i första hand. Det kan öka dina chanser att förändra ditt ätbeteende. 

Sök stöd hos andra

För att komma ur dina känslor av skam och skuld är det viktigt att du bryter din isolering, och börjar prata om ditt problem. Du kan till exempel ta kontakt med någon av de föreningar på nätet som erbjuder stöd och hjälp via chatt, mejl och telefon.  

Du kan också börja med att prata med en god vän eller någon du litar på. Genom att du öppnar dig och berättar om dina problem kan du få nya perspektiv. Det visar sig ofta att du inte är så ensam som du tror, utan att andra kan känna igen sig i dig, och du i andra. 

Behandling av hetsätningsstörning brukar bestå av någon form av psykoterapi eller psykologisk behandling. Du kan även få läkemedel.  Innan din behandling kan börja behöver du först få en ordentlig utredning och bedömning.

Hur görs bedömningen?

Du får besvara frågor kring ditt ätbeteende och om hur du har det i livet i övrigt. Ibland får du fylla i olika frågeformulär för att kartlägga problemen. På många specialiserade enheter sker detta genom att du får fylla i formulär där du svarar på olika frågor kring hur du mår och vilka dagliga vanor du har.

Sedan går du och den som gör bedömningen igenom resultatet och diskuterar vad som kan vara en lämplig behandling för dig. Du kan också få gå igenom en allmän kroppsundersökning, väga dig och lämna olika prover. Om du är under 18 år brukar föräldrarna också intervjuas. Bedömningen sker ofta på en specialiserad mottagning och innebär att du behöver komma på cirka 3-4 besök.

Behandling med psykoterapi

De terapimetoder som har visat sig vara särskilt effektiva mot hetsätningsstörning är kognitiv beteendeterapi (KBT) och interpersonell psykoterapi (IPT). Båda behandlingarna består av mellan 16-24 behandlingstillfällen, utspridda över cirka sex månader.

I början brukar du träffa terapeuten en gång i veckan, för att sedan på slutet glesa ut kontakten. Båda behandlingsmetoderna kan erbjudas både individuellt och i grupp och KBT finns också som internetbehandling. Du kan läsa mer om internetbehandling i artikeln om psykoterapi och psykologisk behandling.

Dagvård

Ofta sker behandlingen genom att du kommer på regelbundna vårdbesök, till exempel en gång i veckan. På vissa specialiserade ätstörningsmottagningar finns även dagvård, där man lagar och äter mat tillsammans, och deltar i olika gruppaktiviteter. I dagvården deltar ofta patienter med olika ätstörningsdiagnoser.

En dagvårdsbehandling innebär ofta att du deltar i programmet några dagar i veckan under ett bestämt antal veckor. Läs mer om olika behandlingar i artikeln om ätstörningar. 

Behandling med läkemedel

Du kan även få behandling med antidepressiva läkemedel. Medicinen kan hjälpa mot både hetsätningssuget och den eventuella depression som ligger bakom eller som utvecklats till följd av ätstörningen.

Överviktsbehandling kan vara nästa steg

Det kan hända att du sökt hjälp för att bli av med din övervikt, och i samband med det kommer till insikt om din ätstörning. Även om behandlingen mot hetsätning inte syftar till att du i första hand ska bli av med övervikt, kan behandlingen på sikt ändå innebära ett första steg mot viktminskning.

Efter avslutad behandling för ätstörningen kan du tillsammans med din behandlare diskutera insatser för att komma tillrätta med eventuell övervikt. Din behandlare kan då hjälpa dig att komma i kontakt med lämpliga insatser, och kanske remittera dig till en överviktsenhet.

När du är som sjukast kan det kännas som om du aldrig kommer att bli bra eller aldrig kommer att känna dig lycklig igen, men så är det inte alls. Det går att bli av med hetsätningsstörning. 

Känslor av skam kanske gör det svårt för dig att prata om hur du har det. Det är ganska vanligt att tro att man är ensam om att ha de här problemen. Men du är inte ensam, och du behöver inte fortsätta att ha ätstörningar. Det är ett problem som du har fått, och som det går att bli av med.

Vägen tillbaka kan vara lång och svår, men det är aldrig försent att bli fri från sjukdomen. Även om du har levt med hetsätningsstörning i många år kan du bli bättre eller helt frisk. Om du söker hjälp, genom vården eller i en stödgrupp, ökar du möjligheten att bli frisk.