Diarré

Diarré innebär att man har flera lösa avföringar per dag. Ibland är konsistensen mer som tunn gröt eftersom maten passerar för snabbt genom tarmen. Den består då mest av vatten. Ofta har man magknip, ibland kramper och inte sällan kräks man också.

Den vanligaste formen av diarré är den akuta, som oftast orsakas av magsjuka eller matförgiftning eller då man ändrat sina matvanor till exempel om man varit på utlandsresa. Vid kroniska diarréer kan orsaken vara en irriterad tarm (IBS mage) alternativt att man inte tål gluten som finns i mjöl eller laktos som finns i mjölk. Men det skulle också kunna vara en allvarligare orsak såsom tarminflammationer eller cancer i tjocktarmen.

Vilka symtom har man vid diarré?

De vanligaste symtomen vid diarré är tunna, gul-grönaktiga avföringar. Man måste gå på toaletten flera gånger under dygnet. Diarrén gör att man kan bli uttorkad eftersom man förlorar vätska och den kan även orsaka näringsbrist om den är ihållande. Små barn är känsligare för vätskeförluster än vuxna.

Vad kan orsaka diarré hos barn?

  • Magvirus, till exempel maginfluensa, ger ofta diarréer.
  • Vanliga förkylningar ger ofta magsymtom hos barn.
  • Barn får ofta kräkningar och feber i samband med diarréer.
  • Antibiotikabehandling, framförallt vissa antibiotika (som cefalosporiner, ampicillin och clindamycin) ger ofta magbesvär. Orsaken till detta är att det blir en obalans i tarmfloran när man äter en antibiotikakur.
  • Små barn är mycket känsligare för vätske-saltförluster än vuxna.
  • Barn kan reagera på olika födoämnen. Födoämnesallergier är inte ovanliga i tidig ålder, men växer ofta bort när barnet blir äldre. 
  • Vid utlandsresa utsätts man för en annan bakterieflora vilket gör att den normala tarmfloran påverkas och man kan reagera med diarré.

Bra att veta:

Barn som ammas har vanligtvis ganska lösa avföringar. Det är normalt både att ett barn som ammas kan ha upp till sju, åtta avföringar per dygn eller en avföring med flera dagars mellanrum.

Vad kan orsaka diarréer hos vuxna?

  • Magvirus, till exempel maginfluensa.
  • Antibiotikabehandling men även andra läkemedelsbehandlingar.
  • Ovan bakterieflora vid utlandsresa.
  • Matförgiftning.
  • Vuxna får ibland kräkningar i samband med diarréer, men inte alltid.
  • IBS (irritable bowel syndrome) drabbar många, ca 60 % av de som söker vård för magbesvär har IBS-besvär, vilket betyder att tarmen är känslig eller lättretlig.
  • Gluten- eller laktosintolerans.
  • Inflammatoriska tarmsjukdomar.
  • Cancer i tjocktarmen.

Behandla diarré

Man bör ge vätskeersättning för att motverka en vätskeförlust och saltbrist. Vätskeersättning finns att köpa färdig, till exempel Semper vätskeersättning eller Apoteksgruppens egna, som innehåller många salter och blandas med vatten. Det finns också vätskeersättning som innehåller rismjöl och den passar bra att ge till barn som är vana vid vällingkonsistens.

Det finns också vätskeersättning som brustabletter. Dessa är enkla att ta med på resa och kan ges till vuxna och barn från 3 års ålder.

Loperamidpreparat kan köpas receptfritt och kan ges till vuxna och barn från 12 års ålder. Loperamid lugnar ner tarmrörelserna och underlättar upptag av vatten och salter från tarmen. De kan användas vid tillfällig turistdiarré. Det gör att diarrén minskar/stoppas men påverkar inte själva sjukdomen. Vid turistdiarré tar man 2 tabletter samtidigt första gången. Om diarrén inte slutat efter 2-3 timmar tar man ytterligare 1 tablett efter varje lös avföring. Man får ta högst 8 tabletter per dygn. Om diarrén inte upphört efter 2 dygn bör man kontakta sjukvården.

Vid problem med en irriterad tarm (IBS-mage) kan man prova ett s.k. bulkmedel med fibrer, t.ex. Inolaxol. Bulkmedel innehåller fibrer som suger åt sig vätska och kan användas både vid diarré och förstoppning.

Vad kan man ge till små barn med diarré?

Vid akut diarré ska man alltid börja att ge vätskeersättning i små portioner, men ofta. Då minskar man risken för kräkningar. När barnet vill börja äta vanlig mat igen så går man över till det i den takt som passar barnet. Vätskeersättningen minskar risken för uttorkning, saltbrist och näringsbrist. Barn är känsligare än vuxna för vätskebrist.

Barn som ammas kan fortsätta ammas, men gärna oftare än vanligt. Om diarrén är kraftig eller kommer ofta kan man komplettera med att även ge vätskeersättning.

Barn som inte ammas ger man vätskeersättning. Man kan gärna börja med någon tesked åt små barn och ge det ofta och med jämna mellanrum. Äldre barn kan matas med större sked eller mugg. Om barnet kräks kan man vänta i 10-15 minuter och sen fortsätta att mata med vätskeersättning. Barnen får oftast behålla en del av vätskan även vid kräkning. De första 4-8 timmarna ger man ½-1 dl i timmen. Efterhand kan man försöka ge en större mängd och med längre mellanrum. Man kan sen fylla på med majsvälling eller annan flytande föda som barnet vill ha.

Tips!
Frys in vätskeersättning som isglass. Om vätskeersättningen inte är smaksatt, kan man till exempel tillsätta lite koncentrerad juice.

När man börjar med vanlig mat igen är det bra att börja med morotspuré, ris, kokt fisk, kokt kött, kokt potatis eller rårivet äpple. Man kan gärna försöka blanda i lite fett. Försök att ge barnet små portioner men ofta.

Man bör undvika att ge fullkornsvälling, fiberrikt bröd, råa grönsaker, rå frukt och större mängder mjölk.

Vad ger man vuxna med diarré?

Om man drabbas av tillfällig akut diarré kan man börja med vätskeersättning. Vätskeersättning avlastar tarmen och gör att den snabbare återhämtar sig. När man känner att det fungerar med vanlig kost går man över till det. Det är viktigt att tänka på att en vuxen behöver få i sig ca 2,5 liter vätska per dygn, genom både mat och dryck.

Vid kraftigare diarrébesvär kan man börja med att ge minst 1 liter vätskeersättning under första dygnet. Eventuellt kan man komplettera med majsvälling alternativt yoghurt eller fil. Man kan sen gå över till vanlig mat i den takt man känner att det fungerar. Bra mat att börja med är kokt potatis, kokt fisk, kokt kött, ris, kokta morötter och rårivet äpple. Blanda gärna i lite fett i maten.

När ska man söka vård?

Barn:

  • Man ska omedelbart söka vård om barnet får kraftiga och ihållande magsmärtor.
  • Om barnet får blodiga, slemmiga diarréer ska man också omedelbart söka vård.
  • Verkar barnet allmänpåverkat? Om barnet verkar slött och inte kissar normalt, d.v.s. inte kissat på 6 timmar eller längre. Då är risken stor för uttorkning. Om barnet använder blöja, undvik den för att kunna se om barnet kissar.
  • Om barnet har kraftiga diarréer eller många tillfällen med lös, vattnig avföring och kräks eller har feber över 39 grader är risken stor för att barnet tappar för mycket vätska.
  • Om barnet behandlas med antibiotika och drabbas av svåra eller långdragna diarréer bör man kontakta sjukvården för att diskutera eventuellt byte av antibiotika alternativt få råd om lämpliga åtgärder.
  • Om barnet har haft diarré i ett dygn och man gett vätskeersättning och eventuellt mat och man inte kan se någon lindring alls, eller om barnet fortfarande har jobbiga diarréer efter 3-4 dygn.
  • Har man varit utomlands och barnet får diarré kan den orsakats av någon speciell tarminfektion. Då ska man uppsöka sjukvård och lämna avföringsprov.

Vuxen:

  • Om man har kraftiga diarréer eller hög feber och känner dig allmänt slö. Man kanske kissar väldigt lite trots att man dricker vätska. I så fall är risken stor att man har allvarlig vätskebrist och behöver uppsöka sjukvården. Detta är mycket vanligt hos äldre personer.
  • Om man har ihållande och kraftiga magsmärtor bör man kontakta sjukvården.
  • Om man får blodiga eller slemmiga diarréer bör man också kontakta sjukvården, eftersom det kan bero på någon tarminflammation, tarminfektion eller tarmcancer.
  • Vid antibiotikabehandling kan man ofta få besvär med magbesvär, men om man får svåra eller långvariga diarréer bör man kontakta läkaren.
  • Om diarrébesvären sitter i mer än 6 dygn.
  • Har man varit utomlands och får diarré kan den orsakats av någon speciell tarminfektion. Då ska man uppsöka sjukvård och lämna avföringsprov.
  • Om man får återkommande diarréer och dessutom minskar i vikt bör man prata med sjukvården. Man bör ta reda på orsaken till sina besvär.

När är man frisk?

Det kan vara bra att veta att det kan ta upp till 2 veckor innan avföringarna är helt normala igen efter det att man haft diarré.

När kan barn gå tillbaka till förskola/skola igen?

Så länge barnet har diarréer ska det vara hemma. Förskolebarn kan gå tillbaka efter 2 symtomfria dygn. Skolbarn kan gå till skolan efter 1 symtomfritt dygn.