Hejdå mens!

Vad händer egentligen när mensen försvinner? Betyder det att man är i klimakteriet? Ett första tecken på att mensen går in i sin sista fas kan vara att blödningarna blir mer rikliga, varar längre eller kommer med längre mellanrum.

Klimakteriet, även kallad övergångsåldern, är den period då en kvinna övergår till att inte längre få ägglossning och därmed inte kan bli gravid längre. Klimakteriet brukar börja något år innan den sista menstruationen, det vill säga för de flesta någon gång mellan 45-57 års ålder, och pågå ett par år efteråt. Längden på klimakteriet varierar stort, från något år till uppåt 15 år.

Mensens förändring och slutgiltiga försvinnande

Det första tecknet på att du är på väg in i klimakteriet kan vara att mensen förändras. Exempel på förändringar kan vara att den blir rikligare, pågår under längre perioder samt kommer oftare eller med allt längre mellanrum. För vissa kan detta pågå i flera år medan den för andra bara slutar att komma.

Det vanligaste förloppet före menopausen, din sista menstruation, är att mensen kommer med allt längre mellanrum tills den till slut upphör. Har det gått sex månader sedan din senaste mens har den i regel upphört. Har det gått ett år sedan sista mensen, kan du räkna med att menopausen inträffat. Skulle du blöda på nytt efter minst ett års uppehåll, bör du kontakta läkare för att undersöka orsaken.

Medelåldern för menopaus är 51 år och beror på att ägganlagen i äggstockarna helt enkelt tagit slut. Från att födas med cirka en miljon ägganlag, mognar endast cirka 600 till befruktningsdugliga ägg. De övriga tillbakabildas successivt och runt tiden för klimakteriet finns det få kvar, vilket är anledningen till att möjligheten att bli gravid minskar med åldern.

Känner du dig osäker på om blödningarna är normala eller inte, sök hjälp på din vårdcentral eller hos din gynekolog.

Minskade hormonnivåer

Under klimakteriet förändras hormonbalansen i kroppen. Äggstockarnas tillverkning av de kvinnliga könshormonerna östrogen och progesteron (gulkroppshormon) minskar kraftigt och stannar till slut på en låg nivå där det håller sig resten av livet.

Dessa hormoner påverkar flera olika funktioner i kroppen och en minskad nivå eller obalans i nivåerna kan därför visa sig på olika sätt, till exempel via svårigheter med temperaturreglering (värmevallningar, svettningar), humörsvängningar, sömnproblem och är delvis orsaken till ökad risk för benskörhet.

De individuella skillnaderna är stora, en del märker knappt något av de minskade hormonnivåerna medan andra har omfattande besvär.

Vanliga snippbesvär

Några år efter menopaus kan bristen på östrogen även göra slemhinnorna i underlivet torra och sköra. Urinröret blir även det mer känsligt vilket kan leda till klåda och obehag i underlivet, urinvägsinfektioner och problem vid samlag. Området runt slidöppningen och urinröret kan få en ökad tendens till klåda. Problemet är vanligt och minst hälften av de kvinnor som drabbas gör det cirka 5 år efter menopausen.

För att motverka dessa problem bör man regelbundet tvätta sig med intimolja, (undvika tvål som torkar ut) använda glidmedel vid samlag och eventuellt en lokal, receptfri östrogenbehandling.

Man kan även få besvär med urinträngningar vilket innebär att man ofta kan känna sig kissnödig.

Vad kan jag göra själv?

Det finns vissa saker som kan påverka besvär som kan uppkomma under klimakteriet. Kaffe, te, alkohol och starka kryddor i för stor utsträckning kan utlösa värmevallningar. Rökning ökar nedbrytningen av den lilla mängd östrogen som kvinnans kropp bildar i klimakteriet. Studier visar dessutom att rökare i snitt träder in i klimakteriet 1,5-2 år tidigare än icke-rökare.

Träning och motion kan hjälpa mot såväl värmevallningar som nedstämdhet, eftersom det frigör endorfiner. Det går även att få i sig lite östrogen via maten, genom bland annat kött, öl, alfagroddar, ärtor, bönor, sallad, sojaprodukter och kål. Det finns det även växtbaserade läkemedel som kan lindra vid olika klimakteriebesvär, till exempel havtornsolja.

Kontakta alltid din vårdcentral eller läkare om du känner dig orolig eller tycker att besvären blir för svåra. Trots att klimakteriet är ett högst naturligt tillstånd, som kommer att gå över, kan det periodvis vara jobbigt att leva med de eventuella besvär som medföljer och inget du ska behöva "stå ut med". Det finns hjälp att få!