Mens för rutinerade

Här har vi samlat tips och råd för dig som haft mens ett tag. Som vad du kan göra vid riktigt riklig mens. Som att cirka 4 % av kvinnor som har mens kan lida av PMDS, den allvarligare varianten av PMS. Dessutom tipsar vi om menskoppen och några bra mobilappar som hjälper dig att hålla koll på din menscykel.

Riklig mens

Att ha riklig mens innebär att du blöder mycket och länge. Så mycket att du kan behöva använda dubbla mensskydd för att inte blöda igenom. Riklig mens kan också kännas så besvärande att du inte kan leva som vanligt. Kanske har du svårt att kunna motionera som du brukar eller umgås med familj och vänner som du vill. Riklig och regelbunden mens är vanligt och förekommer uppskattningsvis hos 10–20 % av alla kvinnor i fertil ålder.

Vad beror riklig mens på?

När du har riklig mens beror det ofta på att det finns mycket av ett ämne i livmodern som löser upp levrat blod. Det gör att du blöder mer och att blödningen har svårare att avta.

Definitionen på riklig mens är regelbundet återkommande blödningar som är rikligare och/eller mera långvariga än "den normala menstruationen". Om din mens ändrat karaktär och plötsligt blir rikligare, mer smärtsam och/eller är oregelbunden, kan det finnas andra orsaker som bör utredas innan du vidtar åtgärder, kontakta då din vårdcentral eller gynekolog.

Vad du kan göra åt det

Om du har så riklig mens att det hindrar dig från att leva ett normalt liv under mensen ska du försöka göra något åt det. Dels för att du ska slippa ha det besvärligt, dels för att det kan leda till blodbrist med lågt hemoglobin och lågt järnvärde. Tecken på det kan vara besvär med trötthet, yrsel, hjärtklappning och huvudvärk. Misstänker du blodbrist, kontakta vården.

Det finns olika metoder för att behandla riklig mens. De brukar delas in i icke-hormonell, hormonell samt kirurgisk behandling. Vilken behandlingsmetod som passar bäst är alltid individuellt och beroende på symtom, ålder och egna önskemål. Ibland kombineras olika behandlingar.

- Icke-hormonell behandling

Om din mens är regelbunden och du är över 15 år finns det receptfria läkemedel med tranexamsyra på ditt apotek som gör att blödningen kan minskas med upp till hälften. De påverkar inte kroppens hormoner, menscykeln eller ägglossningen. Antalet dagar du blöder är fortfarande detsamma.

Obs! Du bör inte använda läkemedel som minskar blödningar utan att först tala med läkare om du har oregelbunden mens, pågående njursjukdom, blod i urinen eller om du, dina föräldrar eller syskon tidigare haft blodpropp.

- Hormonell behandling

Hormonella obalanser är vanligast hos flickor som har börjat få mens under de senaste 18 månaderna och kvinnor som närmar sig klimakteriet. De kan behandlas med injektioner med hormonersättning. P-piller kan också användas för att reglera din menstruationscykel och förkorta mensen.

- Kirurgisk behandling

Beroende på orsaken till den rikliga blödningen, finns behandlingar som baseras på kirurgiska ingrepp. Ett ganska vanligt ingrepp som ofta minskar blödningarna under mensen är skrapning, där läkaren vidgar livmoderhalsen och skrapar vävnad från livmoderväggen.

Ett annat exempel är endometrieablation, som används hos kvinnor som inte har blivit hjälpta av mediciner för att kontrollera kraftiga blödningar. I detta ingrepp avlägsnar läkaren slemhinnan i livmodern, vilket lämnar väldigt lite eller inga mensblödningar. Detta ingrepp minskar väsentligt möjligheten till att bli gravid i framtiden, så kvinnor som planerar att ha barn bör diskutera andra behandlingsalternativ.

Kontakta sjukvården

Som kvinna bör du gå på kontroll hos en gynekolog en gång om året. I följande fall bör du ta kontakt med vården direkt:

  • Om din mensblödning kräver mer än en tampong eller binda i timmen, flera timmar i sträck.
  • Om du lider av riklig mens och är under 15 år.
  • Om mensen varar längre än två veckor.
  • Om du har stora mensblödningar och samtidigt lätt att få blåmärken eller ofta blöder näsblod.
  • Om du blöder mellan mensen, efter samlag eller när du är gravid.
  • Om du blöder igen minst ett år efter menopausen, det vill säga sista menstruationen som infaller under klimakteriet.
  • Om du i samband med mens även har svår smärta och/eller feber.

Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177.

------------------------------------------------------------

Premenstruellt dysforiskt syndrom (PMDS)

Många kvinnor lider av PMS, premenstruellt syndrom, dagarna före mens. Cirka 75 % av kvinnor i fertil ålder har någon form av återkommande fysiska eller mentala premenstruella symtom. Svårare premenstruella besvär kallas för PMDS, premenstruellt dysforiskt syndrom. Personer med PMDS påverkas så mycket att de har svårt att fungera i det dagliga livet. Det kan göra att du hamnar i konflikter som gör att du undviker att umgås med andra. Om du har PMDS kan symtomen vara mycket svåra och likna dem vid depression eller ångest. Skillnaden är att vid PMDS försvinner besvären nästan genast när mensen kommer igång. Man uppskattar att ungefär 4 % av alla kvinnor som har mens kan vara drabbade av PMDS.

Har du PMDS?

De vanligaste symtomen på PMDS är oro, ångest, irritation, nedstämdhet, snabba humörsvängningar, trötthet, svullnad i kroppen, huvudvärk eller ökad hunger. PMDS brukar oftast börja 3 till 4 dagar före mens och försvinner när mensen kommer, men det kan också sitta i några dagar under mensen. Vissa har även besvär under ägglossningen.

Olika behandlingar

  • Kombinerade p-piller hämmar ägglossningen och kan motverka både fysiska och mentala symtom vid PMDS.
  • Det finns receptbelagda, antidepressiva läkemedel som har visat effekt mot PMDS. Medicinen kan antingen tas kontinuerligt eller enbart en till två veckor före mens.
  • För vissa kan även KBT, kognitiv beteendeterapi, hjälpa.

Vad kan jag göra själv?

Att göra saker du mår bra av och som gör att du slappnar av kan lindra besvären vid PMDS. Bara att bli medveten om att du har PMDS kan i sig göra att du kan hantera symtomen bättre. Det underlättar att veta varför du känner som du känner, vad det beror på och att det kommer att gå över. Det kan också underlätta att de i din närmaste omgivning känner till din situation och kan ta hänsyn till den.

TIPS!

  • Rör på dig. En 30 minuters rask promenad en gång om dagen gör stor skillnad om du inte rört mycket på dig tidigare.
  • Lär dig avslappningsövningar eller yoga.
  • Försök att stressa mindre.
  • Få tillräckligt med sömn.
  • Ät regelbundet.
  • Undvik alkohol.

Ta kontakt med din vårdcentral eller gynekologmottagning om du känner att du behöver hjälp och stöd. Du kan alltid ringa och få råd på 1177 Vårdguiden.

------------------------------------------------------------

Menskopp

Menskoppen är ett mensskydd av silikon, utformad som en liten kopp som samlar upp blodet när du har mens. Koppen placeras precis innanför slidmynningen och tas ut och rengörs enkelt några gånger per dag. Rätt insatt är menskoppen enkel att använda och du kan känna dig trygg när du sover, tränar, simmar eller reser. Menskoppen kan rengöras i kokande vatten i 5-7 minuter eller med en särskild gel innan första införandet i varje mensperiod.

Slå ett slag för miljön

Menskopp är ett miljövänligt och ekonomiskt mensskydd som du kan använda om och om igen. Den är också ett bra alternativ till tamponger, om du har problem med torra och sköra slemhinnor. Menskoppen påverkar inte den ömtåliga pH-balansen i slidan och är allergivänlig. Menskoppen finns i olika storlekar och har kapacitet att rymma mer vätska än tamponger, vilket gör att du inte behöver byta skydd lika ofta. Många tycker att den ger en friare känsla – våga testa!

TIPS!

Det kan ta några gånger innan du är bekväm med din menskopp. Vi rekommenderar därför att du använder den tillsammans med ett trosskydd tills du vet hur du får menskoppen att sitta rätt. Du kan förvara menskoppen i påsen som följer med, mellan användningarna.

------------------------------------------------------------

Endometrios

Endometrios är vanligt och innebär att det finns livmoderslemhinna utanför livmodern, vanligtvis i bukhinnan nära livmodern eller på ena eller båda äggstockarna. Endometrioscellerna reagerar på hormonerna i kroppen på samma sätt som livmoderslemhinnan gör. De växer, fylls med blod och börjar blöda i samband med mensen. När härden växer skickar kroppens immunförsvar ämnen som försöker bryta ned den. Dessa ämnen orsakar en inflammation som gör att nerverna blir mer känsliga och reagerar med smärtimpulser.

Var tionde kvinna

Ungefär var tionde kvinna i barnafödande ålder får endometrios som ger besvär. Många tycker att det är svårt att få beskedet. Förutom att sjukdomen innebär att du kan ha ont under lång tid ökar även risken för att du inte ska kunna bli gravid. Det kan orsaka en livskris som du kan behöva professionell hjälp för att ta dig igenom.

Endometrios kan också påverka samlivet, eftersom du kan få ont när du har samlag. Om du har sökt vård flera gånger, kanske under flera år utan att få en korrekt diagnos, kan beskedet innebära en lättnad, eftersom du äntligen får en förklaring till dina besvär. Det är viktigt att veta att om du behandlas kommer du sedan att ha mycket mindre ont, eller till och med att bli av med symtomen. Om du får behandling snabbt minskar troligen risken för komplikationer och sammanväxningar.

En godartad sjukdom

Endometrios är i de flesta fall en godartad sjukdom, men kan leda till livslånga symtom som smärtor, trötthet och svårigheter att bli gravid. Endometrios kan delas in i olika stadier, från mild endometrios med isolerade endometrioshärdar till svår endometrios med stora sammanhängande sjok av endometrios och där andra organ till exempel tarmar och urinblåsa kan vara påverkade.

Sällsynt efter klimakteriet

De allra flesta drabbade blir bättre eller helt symtomfria efter klimakteriet. Hos ca 2-3 % kan symtomen kvarstå, återkomma eller till och med att debutera i klimakteriet, men det är mycket ovanligt.

När du kommer i klimakteriet upphör mensen och därmed också tillväxten och avstötningen av livmoderslemhinnan. Det är mycket sällsynt att få endometrios efter klimakteriet, men du kan få återfall även efter klimakteriet om du har haft sjukdomen i yngre år. Det gäller särskilt om du får östrogenbehandling på grund av klimakteriebesvär.

Skov

Endometrios kan vara mera aktiv under vissa perioder av livet. Man brukar säga att sjukdomen går i skov vilket innebär att du ibland har mindre ont, kanske bara vid mens, och ibland kan vara helt smärtfri under längre eller kortare perioder mellan skoven. När ett skov kommer får du mera ont igen, även när du inte har mens.

Vanliga symtom

Symtomen vid endometrios varierar från person till person men det är vanligt att man har ont i nedre delen av magen och har diarré eller förstoppning i samband med mens. Om du plötsligt får en ny och annorlunda smärta vid mens, kan det vara ett tecken på endometrios. Hur det känns beror till viss del på var förändringarna sitter. Det vanliga är att smärtan sitter som ett band över bäckenet och kan stråla ut i korsryggen eller benen. Det kan också göra ont vid stötar, till exempel när du sätter dig, hostar eller liknande. Endometrios är troligen den vanligaste orsaken till ständigt återkommande bäckensmärta. Andra symtom kan vara:

  • Ont vid samlag.
  • Ont när du kissar eller bajsar.
  • Urinträngningar.
  • Svårt att bli gravid.

Olika orsaker till endometrios

Det är inte vetenskapligt bevisat varför vissa drabbas av endometrios. Det är troligt att sjukdomen beror på en kombination av genetiska faktorer och miljö. Orsaker till endometrios kan vara:

  • Ärftlighet. Om du har nära släktingar med endometrios ökar risken för att få sjukdomen.
  • Miljögifter. Det finns miljögifter med östrogenliknande effekter som eventuellt kan påverka så att endometrios bildas, till exempel dioxiner och PCB.
  • Störningar i immunförsvaret.

Behandlingsmetoder

Det finns idag inget botemedel mot endometrios, men det finns behandlingar som kan hålla sjukdomen i schack och lindra symtomen under kortare eller längre perioder. Förutom smärtlindrande läkemedel, finns det även läkemedel som innehåller olika hormoner som kan minska besvären. Ibland kan det behövas en operation. Det kan finnas behov av samtal med kurator, eftersom sjukdomen kan påverka även sociala relationer, sexliv och förmågan att bli gravid.

När ska jag söka vård?

Om du misstänker att du har endometrios ska du kontakta sjukvården, i första hand en gynekolog. Notera att symtomen kan misstas för "vanlig menssmärta" eller IBS. Det finns även särskilda mottagningar som specialiserat sig på sjukdomen.

------------------------------------------------------------

Håll koll på menscykeln

- Glöm kryss i kalendern, nu finns det appar som gör det lättare att komma ihåg när din mens kommer och var i menscykeln du är.

Det finns en rad olika applikationer för både iPhone och Android, flera av dem på svenska. Du fyller själv i uppgifter om din mens, tecken på att den är på väg etc – ju mer information du fyller ifrån början, desto mer pålitliga blir de. De håller koll på din menscykel åt dig och talar om när mensen är på väg, när du har ägglossning och när du är fertil.

Några exempel på appar med menskalendrar:

  • Menskoll (Period Tracker)

iPhone/iPad
Android

  • WomanLog

iPhone/iPad
Android

  • Period Plus

iPhone/iPad
Android