Läkemedel vid högt blodtryck

Ett högt blodtryck försvårar hjärtats pumparbete. Det gör också i längden att kärlväggarna blir hårdare och mindre elastiska genom att ett högt blodtryck påskyndar stelhet och åderförfettning, även kallat åderförkalkning.

Om du har ett alltför högt blodtryck har du en ökad risk att få hjärt-kärlsjukdom som till exempel stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt eller dåligt fungerande njurar. Även risken för demens är ökad.

Risken för hjärt-kärlsjukdom är ännu större om du samtidigt har andra så kallade riskfaktorer. Det kan vara hög ålder, höga blodfetter, diabetes och rökning. Även ärftlighet och kraftig övervikt kan öka risken.

Olika typer av blodtrycksänkande läkemedel

Eftersom det finns flera olika typer av läkemedel som sänker blodtrycket, går det för de flesta att få ner blodtrycket till en lämplig nivå utan några större biverkningar.

Den här texten beskriver de huvudgrupper av läkemedel som används vid tablettbehandling av högt blodtryck. Det finns även läkemedel som används på sjukhus vid speciella akuta tillstånd med mycket högt blodtryck, men de tas inte upp här.

Vem behöver tablettbehandling mot högt blodtryck?

Risken för hjärt-kärlsjukdom påverkas inte enbart av blodtrycket. Därför är det inte bara den uppmätta blodtrycksnivån som avgör om du behöver läkemedel. Annat som har betydelse är den samlade tyngden av övriga riskfaktorer som kön, ålder, rökning, diabetes, blodfettvärden, övervikt, kärlkramp, förekomst av nära släktingar med hjärt-kärlsjukdom eller om du har haft tidigare hjärtinfarkt eller stroke.

Exempelvis kan en medelålders kvinna som har ett något förhöjt blodtryck men inte några andra riskfaktorer, oftast avvakta utan att ta några läkemedel. Däremot behöver till exempel en kvinna med ett motsvarande förhöjt blodtryck, som även har diabetes och dessutom har haft en hjärtinfarkt, mer intensiv blodtrycksbehandling.

Du bör alltid diskutera med din läkare om och när det är dags att börja medicinera. När du väl har börjat ta läkemedel måste du fortsätta under lång tid. Det är också viktigt att fortsätta med de förändringar av livsstilen som läkaren rekommenderar. Just kombinationen med förbättrad livsstil plus läkemedel gör särskilt god nytta. Forskning har visat att behandling av högt blodtryck har mycket bättre effekt om du inte röker. Därför är det viktigt att försöka sluta att röka, till exempel med hjälp av receptfria nikotinläkemedel.

Vilka läkemedel används vid högt blodtryck?

Det finns flera olika grupper av läkemedel som används för att försöka återställa ett förhöjt blodtryck. Dessa är

  • vätskedrivande läkemedel, så kallade diuretika
  • ACE-hämmare
  • kalciumflödeshämmare
  • angiotensinreceptor-blockerare, ARB
  • beta-blockerare
  • övriga blodtryckssänkande medel, till exempel alfa-blockerare.

Du får pröva dig fram

Om trycket inte är kraftigt förhöjt är det vanligen ingen större brådska att uppnå målblodtrycket, det vill säga ett tryck som ligger något under 140/90 millimeter kvicksilver, mm Hg.

Det är vanligt att få börja med enbart ett läkemedel och se hur bra det fungerar under ett par månader. Om blodtrycket inte har sänkts alls, eller om det bara har sänkts lite kan du få höja dosen något, byta läkemedel eller kombinera med något annat läkemedel. Det blir ofta bättre verkan genom att kombinera två olika typer av läkemedel i låga doser, än att öka dosen av ett läkemedel.

Om läkaren bedömer att du behöver flera läkemedel får du lägga till dem stegvis. En del klarar sig med ett läkemedel, men de flesta behöver minst två olika och enstaka personer kan behöva tre, fyra eller fem läkemedel för att sänka trycket till något under 140/90 mm Hg.

Ibland är det svårt att nå önskvärt målblodtryck, till exempel på grund av biverkningar av att ta flera läkemedel. Då kan du behöva acceptera ett blodtryck som är något högre.

Val av läkemedel

I regel får du börja behandlingen med en av läkemedelsgrupperna ACE-hämmare, angiotensinreceptor-blockerare, kalciumflödeshämmare eller en sorts vätskedrivande medel som kallas tiazider. Är blodtrycket från början lite högre och även andra riskfaktorer förhöjda brukar läkaren välja en kombination av två av ovanstående typer från början. Det finns tabletter som innehåller en kombination av två olika läkemedel.

Be om provförpackning

I början av behandlingen kan du få små förpackningar, så kallade provförpackningar. Då slipper du köpa stora förpackningar innan du i samråd med din läkare har kommit fram till vilket läkemedel som har god effekt och som du tål bra. Du kan be läkaren göra en markering om provförpackning på receptet.

Behandling om du har andra sjukdomar

Om du förutom högt blodtryck även har någon sjukdom, till exempel diabetes eller njursjukdom, kan du behöva sänka blodtrycket mer än annars. Vid till exempel diabetes kan blodtrycket behöva sänkas ner till 140-130/85-80 mm Hg.

Andra samtidiga sjukdomar som hjärtsvikt, kärlkramp, njursjukdom eller astma kan påverka valet av läkemedel.

Om du samtidigt har kärlkramp är det vanligt att få beta-blockerare i första hand. Har du samtidigt hjärtsvikt är en vanlig behandling diuretika, ACE-hämmare och beta-blockerare.

Vid diabetes med njurpåverkan brukar läkaren välja ACE-hämmare eller angiotensinreceptor-blockerare med diuretika och kanske ytterligare något läkemedel som tillägg eftersom blodtrycket behöver sänkas extra mycket då.

Om du har astma kan beta-blockerare vara olämpligt, och vid giktattacker är diuretika som kallas tiazider mindre lämpligt.

Ofta livslång behandling

Läkemedlen påverkar bara blodtrycket så länge du tar dem. Det innebär att behandlingen oftast blir livslång. Men efter en längre tid med ett lägre tryck ombildas ofta blodkärlen, och då minskar motståndet mot blodflödet i de mindre kärlen. Det gör att du ofta kan minska medicineringen något efter ett eller ett par år. Ibland kan du till och med sluta helt med tabletterna, men då måste du ändå fortsätta att kontrollera blodtrycket.

Om du har en behandling som fungerar bra kan det räcka med läkarbesök en gång om året. Mellan dessa besök kan du mäta blodtrycket själv i hemmet eller hos en distriktssköterska.

Vätskedrivande medel – diuretika

Det finns tre huvudgrupper av vätskedrivande läkemedel:

  • Tiaziddiuretika, som också kallas tiazider, och främst används vid högt blodtryck.
  • Loopdiuretika, som i första hand används vid hjärtsvikt, men också för att minska svullnad och vätskeansamling av andra orsaker som njursjukdom. Ibland används loopdiuretika också mot högt blodtryck, som tillägg vid speciellt svårbehandlade blodtryck och vid försämrad njurfunktion då tiaziddiuretika inte fungerar så bra.
  • Kaliumsparande diuretika. Behandling med loop- eller tiaziddiuretika kan orsaka rubbningar i kroppens saltbalans. Kaliumsparande diuretika motverkar brist på kaliumsalt och kan därför användas som tilläggsbehandling. Det finns även tabletter med kombinationen tiaziddiuretika och kaliumsparare.

Så här fungerar tiaziddiuretika

Tiaziddiuretika får njurarna att göra sig av med mer vatten och salt och minskar därför blodvolymen något. Då sänks blodtrycket. Samtidigt vidgas de mindre blodkärlen något. Det hjälper också till att sänka blodtrycket.

Vanligtvis räcker det med en låg daglig dos för att blodtrycket ska sjunka. En högre dos ger sällan bättre effekt på blodtrycket, men kan öka risken för biverkningar.

Det tar oftast en till ett par veckor innan blodtrycket sänks efter att du har börjat behandlingen.

Tiaziddiuretika kan rubba kroppens saltbalans, framför allt genom att kaliumsaltet i kroppen minskar. Men en låg dos tiaziddiuretika ger mycket liten påverkan på saltbalansen. Även den vätskedrivande effekten är liten om du tar en låg dos.

Genom att kombinera tiaziddiuretika med kaliumsparande diuretika kan risken för rubbning av saltbalansen i kroppen minskas. Även sockervärden kan stiga något men som regel spelar detta inte någon stor roll.

Om blodtrycket inte sänks tillräckligt mycket av enbart tiaziddiuretika är ofta en ACE-hämmare ett bra läkemedel att lägga till. Eftersom ACE-hämmaren i sig själv sparar kalium behöver du då oftast inte ta något kaliumsparande läkemedel också.

Så här fungerar loopdiuretika

Loopdiuretika används framför allt vid hjärtsvikt. Det är ett kraftigt salt- och vätskedrivande medel som minskar kroppens överskott av vätska och sänker blodtrycket.

Loopdiuretika kan även användas vid mycket svårbehandlat högt blodtryck. Om du till exempel har högt blodtryck och samtidigt dåligt fungerande njurar eller diabetes, kan det ibland behövas denna typ av kraftigare vätskedrivande medel för att få ner blodtrycket.

Läkemedlen kan rubba kroppens saltbalans, framför allt genom att kaliumsaltet i kroppen minskar. Men med en låg dos blir oftast den blodtryckssänkande effekten god med liten påverkan på saltbalansen.

Genom att kombinera loopdiuretika med kaliumsparande diuretika kan risken för rubbning av saltbalansen i kroppen minskas.

Loopdiuretika finns som tabletter med kort och intensiv effekt i upp till sex timmar. Det finns även långverkande kapslar, till exempel Lasix Retard och Furix Retard, vars vätskedrivande effekt varar under något längre tid. Detta kan ge en mildare påverkan på den vattendrivande effekten.

Så här fungerar kaliumsparande diuretika

Kaliumsparande diuretika är svagt vätskedrivande men framför allt minskar de utsöndringen av saltet kalium via urinen. Genom att använda kaliumsparande diuretika samtidigt med tiaziddiuretika eller loopdiuretika blir kaliumsaltbalansen som den ska vara.

Viktigt när du använder vätskedrivande medel

Kombinera inte olika kaliumsparande diuretika med varandra och inte heller med kaliumtabletter. Oftast ska du inte heller kombinera kaliumsparande medel med ACE-hämmare. Då kan du få för höga halter av kaliumsalt i kroppen, vilket kan vara skadligt för hjärtat. Om du har fått recept på flera av dessa läkemedel samtidigt av olika läkare bör du kontakta någon av dem och berätta om det.

Antiinflammatoriska smärtstillande läkemedel, så kallade NSAID eller cox-hämmare, kan minska effekten av vätskedrivande läkemedel. Exempel på sådana läkemedel är Diklofenak, Ipren, Ibumetin och Naproxen. Rådgör med läkare om du behöver använda sådana läkemedel samtidigt med diuretika.

Biverkningar av vätskedrivande medel

Alla läkemedel kan ge oönskade effekter. En del får biverkningar av en läkemedelsbehandling, andra inte. Ibland minskar biverkningarna när du har tagit läkemedlet en tid. Om du har besvärliga biverkningar bör du kontakta din läkare. Dosen kan behöva ändras eller så kan du få prova ett annat läkemedel eller kanske en helt annan typ av behandling.

Tiaziddiuretika och kaliumsparande diuretika kan ge huvudvärk och trötthet.

Tiaziddiuretika kan höja blodsockervärdet något, men låga doser kan användas även om du har diabetes. Om du har ökad risk för typ 2-diabetes på grund av ärftlighet eller bukfetma bör du undvika kombinationen tiaziddiuretika och beta-blockerare, framför allt i högre doser. Det är en kombination som annars kan påskynda att sjukdomen utvecklas.

I sällsynta fall kan tiaziddiuretika öka halten av urinsyra i blodet och ge besvär av gikt. Om du har gikt ska du därför inte använda tiazider.

Män som har högt blodtryck har oftare än andra impotensproblem. Möjligen är impotens något vanligare hos män som använder tiazider, framför allt i högre doser.

Både tiaziddiuretika och loopdiuretika kan rubba kroppens saltbalans.

När används vätskedrivande medel?

Förutom vid högt blodtryck används vätskedrivande medel vid olika sjukdomar som innebär att vatten och salt samlas i kroppen. Exempel på sådana sjukdomar är hjärtsvikt, vissa typer av åderbråck, njur- och leversjukdom. Vid dessa sjukdomar används oftast loopdiuretika på grund av deras kraftigare effekt.

Exempel på diuretika

Loopdiuretika:

Tiaziddiuretika:

  • läkemedel som innehåller hydroklortiazid, till exempel Esidrex och Hydroklortiazid
  • läkemedel som innehåller bendroflumetiazid, till exempel Salures och Bendroflumetiazid

Kaliumsparande diuretika:

Tiaziddiuretika med kaliumsparande diuretika:

ACE-hämmare

Angiotensin-2 är ett ämne som gör att blodkärlen i kroppen drar ihop sig. Då stiger blodtrycket kraftigt. Ämnet bildas i kroppen med hjälp av ett enzym, angiotensin converting enzyme, ACE. Läkemedel som hämmar detta enzym, så kallade ACE-hämmare, minskar halten av angiotensin-2. Då vidgas blodkärlen och blodtrycket sänks.

Viktigt

Om du har hjärtsvikt kan ACE-hämmare påverka blodcirkulationen, speciellt om du dessutom behandlas med vätskedrivande medel. Det kan orsaka trötthet och blodtrycksfall som kan leda till att du svimmar. Därför är det vanligt att börja med en låg dos och sedan trappa upp dosen gradvis. Men om du har ett högt blodtryck, som inte är komplicerat av till exempel hjärtsvikt, är det inte alltid nödvändigt att trappa upp dosen på detta vis.

Du ska inte använda ACE-hämmare om du är gravid.

Biverkningar av ACE-hämmare

Alla läkemedel kan ge oönskade effekter. En del får biverkningar av en läkemedelsbehandling, andra inte. Ibland minskar biverkningarna när du har tagit läkemedlet en tid. Om du har besvärliga biverkningar bör du kontakta din läkare. Dosen kan behöva ändras eller så kan du få prova ett annat läkemedel eller kanske en helt annan typ av behandling.

En ganska vanlig biverkan av ACE-hämmare är torrhosta. Ofta kommer hostan efter en tids behandling. I många fall försvinner hostan efter några månaders behandling. Den försvinner även när behandlingen avslutas. Hostan är inte farlig, men om den är besvärande bör du kontakta läkare.

ACE-hämmare ökar risken för yrsel på grund av plötsligt blodtrycksfall när du reser dig hastigt. Risken för det är störst i början av behandlingen. I samband med att kroppen förlorar vatten och salter vid diarré eller kräkningar, finns också risk för blodtrycksfall och att njurarna påverkas. I sådana situationer kan du ibland behöva göra ett uppehåll med behandlingen i ett par dagar.

Vissa personer kan få ont i huvudet eller utslag på huden.

En ovanlig biverkning som kan uppstå i början av behandlingen är så kallat angioödem. Angioödem är en svullnad djupt i huden, ibland kombinerad med nässelutslag. Ofta sitter svullnaden i läpparna eller runt ögonen. Om du får dessa symtom ska du kontakta läkare omedelbart.

När används ACE-hämmare?

ACE-hämmare används främst vid högt blodtryck, hjärtsvikt och försämrad njurfunktion.

ACE-hämmare passar bra att kombinera med vätskedrivande medel eller kalciumflödeshämmare när mer än ett läkemedel behövs. Vid diabetes med njurpåverkan kan ACE-hämmare ha en viss njurskyddande effekt.

Läkemedel som tillhör gruppen ACE-hämmare

Exempel på ACE-hämmare är läkemedel som innehåller

  • kinapril, till exempel Accupro
  • kaptopril, till exempel Captopril
  • enalapril, till exempel Renitec och Enalapril
  • lisinopril, till exempel Zestril och Lisinopril
  • ramipril, till exempel Triatec och Ramipril
  • fosinopril, till exempel Fosinopril
  • perindopril, till exempel Coversyl Novum.

ACE-hämmare finns även som så kallade kombinationsläkemedel. Det innebär att en tablett innehåller två verksamma ämnen - förutom ACE-hämmare även en mindre dos av hydroklortiazid, ett vätskedrivande ämne.

Kalciumflödeshämmare

För att en muskelcell, till exempel i hjärtat eller i blodkärlen, ska kunna dra ihop sig krävs tillgång på kalciumsalt i blodet. När en muskelcell ska dras samman transporteras kalcium från blodet in i muskelcellerna genom speciella kanaler. Kalciumflödeshämmare minskar inflödet av kalcium till muskelcellerna. Det resulterar i att muskulaturen i blodkärlens väggar slappnar av. Därmed vidgas blodkärlen.
Olika kalciumflödeshämmare har lite olika effekt på blodkärlen. Vissa vidgar framför allt de blodkärl som finns i hjärtat, kranskärlen, medan andra i högre grad vidgar de blodkärl som finns ute i kroppen. Genom att vidga de små kärlen ute i kroppen minskar hjärtats arbete och blodtrycket sjunker. Belastningen på hjärtat minskar även genom att återflödet av blod till hjärtat minskar, blodtrycket sjunker och risken för kärlkrampsanfall blir mindre.
Kalciumflödeshämmare har inget att göra med kroppens kalciumbalans.  

Skillnader mellan olika kalciumflödeshämmare

Gruppen kalciumflödeshämmare delas in i:

  • Läkemedel som främst påverkar blodkärlen ute i kroppen, till exempel de som innehåller felodipin och amlodipin. Dessa läkemedel vidgar blodkärlen och är de som vanligen används vid högt blodtryck.
  • Läkemedel som främst påverkar hjärtats muskelceller, till exempel de som innehåller verapamil och diltiazem. Dessa läkemedel sänker pulsen och minskar hjärtats arbete, men sänker även blodtrycket. De bör inte kombineras med betablockerande läkemedel eftersom det innebär viss risk för allvarliga rubbningar av hjärtrytmen.

Viktigt

Det är viktigt att aldrig på egen hand avbryta en regelbunden behandling med kalciumflödeshämmare, främst om du har kärlkramp. Gör du det kan blodtrycket höjas plötsligt och det kan leda till kärlkrampsanfall. En behandling bör avslutas stegvis och i samråd med läkare.

Behandling med dessa läkemedel som vidgar blodkärlen kan vålla problem med yrsel vid vistelse i varmt klimat, eftersom även värmen gör att blodkärlen vidgas. Om du till exempel reser på semester till varma länder kan det därför vara bra att göra uppehåll med behandlingen under en kortare tid för att undvika biverkningar.

Biverkningar av kalciumflödeshämmare

Alla läkemedel kan ge oönskade effekter. En del får biverkningar av en läkemedelsbehandling, andra inte. Ibland minskar biverkningarna när du har tagit läkemedlet en tid. Om du har besvärliga biverkningar bör du kontakta din läkare. Dosen kan behöva ändras eller så kan du få prova ett annat läkemedel eller kanske en helt annan typ av behandling.

Kalciumflödeshämmare kan ge biverkningar som till exempel ansiktsrodnad, svullnad vid vristerna, huvudvärk, trötthet och illamående. Dessa biverkningar hänger samman med att kroppens blodkärl vidgas. Oftast går biverkningarna över efter några dagars behandling.

Vissa blir förstoppade av kalciumflödeshämmare, framför allt verapamil. Det kan motverkas genom att äta mat som innehåller mycket fibrer eller genom att använda receptfria läkemedel mot förstoppning som innehåller laktulos. Om du får besvärliga biverkningar bör du kontakta den läkare som skrev ut receptet.

När används kalciumflödeshämmare?

De kalciumflödeshämmare som är kärlvidgande sänker blodtrycket. De kalciumflödeshämmare som även sänker pulsen används därför också vid vissa typer av störningar av hjärtats rytm. Även vid kärlkramp i hjärtat, angina pectoris, kan kalciumflödeshämmare ha en lindrande effekt.

Läkemedel som tillhör gruppen kalciumflödeshämmare

Exempel på kalciumflödeshämmare är läkemedel som innehåller

Angiotensin-receptorblockerare

Angiotensin-2 är ett ämne som gör att blodkärlen i kroppen drar ihop sig, vilket leder till att blodtrycket stiger kraftigt. Angiotensinreceptor-blockerare, ARB, verkar genom att blockera effekten av angiotensin-2. Då vidgas blodkärlen i kroppens små pulsådror vilket gör att blodtrycket sänks.

Angiotensinreceptor-blockerare har liknande verkan som ACE-hämmare och används framför allt om ACE-hämmare ger biverkningar, till exempel besvärande torrhosta, eller vid samtidig njursjukdom hos personer med diabetes.

Viktigt

Om du har hjärtsvikt kan angiotensinreceptor-blockerare påverka blodcirkulationen, speciellt om du dessutom behandlas med vätskedrivande medel. Det kan orsaka trötthet och blodtrycksfall som kan leda till att du svimmar. Därför är det vanligt att börja med en låg dos och sedan trappa upp dosen gradvis. Men om du har ett högt blodtryck, som inte är komplicerat av till exempel hjärtsvikt, är det inte alltid nödvändigt att trappa upp dosen på detta vis.

Du ska inte använda angiotensinreceptor-blockerare om du är gravid.

Biverkningar av angiotensinreceptor-blockerare

Alla läkemedel kan ge oönskade effekter. En del får biverkningar av en läkemedelsbehandling, andra inte. Ibland minskar biverkningarna när du har tagit läkemedlet en tid. Om du har besvärliga biverkningar bör du kontakta din läkare. Dosen kan behöva ändras eller så kan du få prova ett annat läkemedel eller kanske en helt annan typ av behandling.

Angiotensinreceptor-blockerare ökar risken för yrsel, på grund av blodtrycksfall, när du reser dig hastigt. Risken är störst i början av behandlingen. I samband med vatten- och saltförluster från kroppen vid diarré eller kräkningar finns också risk för blodtrycksfall och att njurarna påverkas. I sådana situationer kan du ibland behöva göra ett uppehåll med behandlingen i ett par dagar.

Vissa personer kan få huvudvärk. En ovanlig biverkning som kan uppstå i början av behandlingen är så kallat angioödem. Angioödem är en svullnad djupt i huden, ibland kombinerad med nässelutslag. Ofta sitter svullnaden i läpparna eller runt ögonen. Om du får dessa symtom ska du kontakta läkare omedelbart.

När används angiotensinreceptor-blockerare?

Läkemedelsgruppen används främst mot högt blodtryck, men kan även användas vid hjärtsvikt.

Vid diabetes med njurpåverkan har angiotensinreceptor-blockerare en viss njurskyddande effekt.

Angiotensinreceptor-blockerare som används vid högt blodtryck

Exempel är läkemedel som innehåller

  • irbesartan, till exempel Aprovel och Irbesartan
  • kandesartan, till exempel Atacand och Candesartan
  • losartan, till exempel Cozaar och Losartan
  • telmisartan, till exempel Micardis och Telmisartan
  • valsartan, till exempel Diovan och Valsartan
  • eprosartan, till exempel Teveten.

Angiotensinreceptor-blockerare finns även som så kallade kombinationsläkemedel. Det innebär att en tablett innehåller två verksamma ämnen, förutom angiotensinreceptor-blockerare även en mindre dos hydroklortiazid, som är vätskedrivande.

Beta-blockerande läkemedel

Adrenalin och noradrenalin är hormoner som frisätts när kroppen utsätts för stress, till exempel vid fysisk eller psykisk ansträngning. När halten av dessa hormoner ökar i blodet stiger blodtrycket.

I kroppens blodkärl och i hjärtat finns mottagare för adrenalin och noradrenalin, så kallade betareceptorer, som hjälper till att reglera blodtrycket. Beta-blockerande läkemedel blockerar dessa mottagare så att hormonerna inte kan utöva sin effekt på dem. Då sjunker både blodtrycket och pulsen och hjärtat arbetar lugnare och mer effektivt. Man kan säga att de här läkemedlen fungerar som en skyddande "broms" på hjärtat.

Vilka beta-blockerare används vid högt blodtryck?

Vissa beta-blockerare kallas för icke-selektiva. De påverkar, förutom hjärtat och blodkärlen, även luftvägarna. Det kan leda till att luftrörens förmåga att vidga sig minskar. Icke-selektiva beta-blockerare är därför olämpliga om du har astma.

I första hand används selektiva beta-blockerare vid högt blodtryck. De selektiva beta-blockerarna är speciellt anpassade för att främst påverka hjärtat och blodkärlen. Ofta används de läkemedel som innehåller det verksamma ämnet atenolol eller metoprolol. Även om de selektiva beta-blockerarna inte påverkar luftvägarna lika mycket som de icke-selektiva, ska de undvikas vid astma.

Alla beta-blockerande läkemedel har likartad effekt. Trots det kan det hjälpa att byta till en annan beta-blockerare, om den du prövat först gett biverkningar som till exempel mardrömmar. Om pulsen blir alltför låg med till exempel besvär av yrsel kan dosen behöva minskas.

Under senare år har beta-blockerarna ifrågasatts som förstahandsmedel vid blodtrycksbehandling. Sammanställningar av resultat från olika undersökningar har visat att effekten av beta-blockerarna är något svagare än för de andra grupperna av blodtryckssänkare, till exempel för att förebygga stroke. Slutsatserna har blivit att beta-blockare fortsatt ska användas som tilläggsmedel. Läkemedlen ska inte så ofta som förstahandsval, om det inte finns speciella skäl till det.

Har du förutom högt blodtryck även hjärtsjukdom, som kärlkramp eller hjärtsvikt, är beta-blockerare ett bra förstahandsval. Har du både högt blodtryck och migrän kan beta-blockerare användas då det har en förebyggande effekt mot migrän. Detsamma gäller om du besväras av snabb puls med hjärtklappning.

En pågående väl fungerande behandling med beta-blockerare finns det sällan anledning att ändra på.

Viktigt

Avbryt aldrig på egen hand behandling med beta-blockerande läkemedel. Gör du det kan blodtrycket höjas och hjärtat påverkas. En behandling med beta-blockerare bör oftast avslutas stegvis och i samråd med behandlande läkare.

Det är viktigt att tala om för läkaren om du har astma. Vissa beta-blockerande läkemedel kan påverka luftrören negativt.

Biverkningar av beta-blockerare

Alla läkemedel kan ge oönskade effekter. En del får biverkningar av en läkemedelsbehandling, andra inte. Ibland minskar biverkningarna när du har tagit läkemedlet en tid. Om du har besvärliga biverkningar bör du kontakta din läkare. Dosen kan behöva ändras eller så kan du få prova ett annat läkemedel eller kanske en helt annan typ av behandling.

Om du använder beta-blockerare kan du uppleva att du inte har samma ork som tidigare. Detta är naturligt eftersom beta-blockerarna används för att minska hjärtats arbete. Om du anstränger dig som vanligt spelar det oftast ingen roll, men läkemedlen kan vara olämpliga att använda vid vissa idrotter och hård motion.

En del som tar beta-blockerare upplever att händer och fötter kan kännas kallare. Det beror på att blodkärl i huden kan dras ihop något. Det är inte farligt men kan kännas obehagligt.

Vissa kan få ökat antal drömmar eller mardrömmar.

När används beta-blockerande läkemedel?

Beta-blockerare har många olika användningsområden. I första hand används de mot högt blodtryck, men de används även vid kärlkramp och hjärtsvikt. Beta-blockerare kan också användas efter en hjärtinfarkt. De kan minska risken något för en ny infarkt. Läkemedlen kan också användas vid oregelbunden hjärtrytm, eller för att förebygga migrän.

Beta-blockerare som används vid högt blodtryck

Exempel på beta-blockerare är läkemedel som innehåller

Kombinationsläkemedel

Beta-blockerande läkemedel finns även som så kallade kombinationsläkemedel. Detta innebär att en tablett innehåller två verksamma ämnen. Förutom beta-blockerare innehåller den även en kalciumflödeshämmare. Exempel på sådana läkemedel är

Övriga blodtryckssänkande medel

Läkemedel som används mera sällan vid högt blodtryck är så kallade alfa-blockerare och centralnervöst verkande medel. De används som tillägg, främst om du inte tål flera av de vanligaste läkemedlen eller om du har riktigt svårbehandlat blodtryck.

Alfa-blockerarna blockerar vissa nervimpulser till blodkärlen så att dessa vidgas. Då sänks blodtrycket. Läkemedlen kan även hjälpa vid godartad prostataförstoring hos män, som har problem med att kissa. Har du sådana besvär, samtidigt som du har högt blodtryck, kan alfa-blockerare vara ett lämpligt val.

Centralnervöst verkande läkemedel anses sänka blodtrycket genom att påverka hjärnans reglering av blodtrycket.

Alfa-blockerare kan ge biverkningar som till exempel rodnad i ansiktet, nästäppa, huvudvärk eller blodtrycksfall av att ställa sig upp snabbt. De centralnervöst verkande kan orsaka trötthet, yrsel eller huvudvärk.

Alfa-blockerare som används vid högt blodtryck

Exempel är läkemedel som innehåller doxazosin, till exempel Alfadil och Doxazosin.

Centralnervöst verkande medel som används vid högt blodtryck

Exempel är läkemedel som innehåller moxonidin, till exempel Physiotens och Moxonidin.

Senast uppdaterad:
2015-03-18
Redaktör:

Åsa Schelin, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Peter M Nilsson, professor, läkare, specialist i allmänmedicin, Internmedicinska kliniken, Skånes Universitetssjukhus, Malmö

Allt innehåll är granskat och godkänt av 1177 Vårdguidens redaktion.

Synpunkter på innehållet? Tyck till

Läs mer hela artikeln på 1177 vårdguiden

Allt innehåll är granskat och godkänt av 1177 Vårdguidens redaktion. 1177 Vårdguiden svarar för innehållet med undantag för eventuella fel som uppstått i samband med överföringen till apoteksgruppen.se

Fakta och råd från 1177 Vårdguiden