Dyskalkyli

Sammanfattning

Dyskalkyli är när man har specifika räknesvårigheter som inte har sin grund i en allmänt svag begåvning eller bristande skolgång. Ungefär 20-25 % av skoleleverna får av olika orsaker svårigheter i sin matematikinlärning och cirka fem procent av Sveriges befolkning beräknas ha stora räknesvårigheter. Andelen som har dyskalkyli/specifika räknesvårigheter är troligen betydligt mindre. Runt var femte person med dyskalkyli har även dyslexi, läs- och skrivsvårigheter.

Räknesvårigheter kan bero på många olika faktorer. Några exempel är nedsatt arbetsminne, koncentrationssvårigheter och svag teoretisk begåvning. För lite träning är en annan.

En mindre grupp har dyskalkyli vilket innebär att man har en medfödd svaghet som ger svårigheter att lära sig räkna. Dyskalkyli kan vara ärftligt, men arv och miljö samverkar.

Ofta uppkommer frågeställningen dyskalkyli när barnet går på mellanstadiet och har problem att följa med på matematiklektionerna. Misslyckanden i skolan ger lätt dåligt självförtroende. Därför är det viktigt att betona de starka sidorna, inte bara de områden där extra stöd behövs.

Dyskalkyli leder ofta till besvär för den som är drabbad eftersom mycket i vardagen handlar om matematik. Att till exempel inte kunna räkna ut vad man ska betala för maten i affären, inte kunna läsa busstidtabellen eller komma ihåg ett viktigt telefonnummer kan göra vardagen svår.

Kännetecken på dyskalkyli

  • Svårigheterna visar sig redan i förskolan eller under första året i skolan
  • Stora svårigheter med att automatiskt uppfatta antal och mängd
  • Mycket svårt att lära in, förstå och räkna enkla uppgifter med de fyra räknesätten
  • Svårighet att minnas sifferserier och tal
  • Räknar långsamt
  • Kastar om siffror - 246 blir 264
  • Svårighet att lära sig klockan
  • Osäker tidsuppfattning
  • Svårighet att hantera pengar och att sköta sin ekonomi
  • Dåligt lokalsinne, svårighet att hitta, liksom att skilja på höger och vänster samt att läsa kartor
  • Svårighet att läsa och förstå tidtabeller
  • Svårighet att planera och organisera.

Faktorer som talar för annan förklaring till räknesvårigheterna

  • Svårigheterna uppstår sent
  • Svag teoretisk begåvning
  • Svårighet att lära in nya saker i allmänhet
  • Svårigheter med enbart lästal och problemlösning
  • Brister i undervisning, hög frånvaro eller låg arbetsinsats
  • Negativ inställning till matematiken till följd av motgång/misslyckanden i ämnet

Det är viktigt att ta reda på om räknesvårigheterna hör ihop med allmänna inlärningssvårigheter, en språkstörning eller neuropsykologiska funktionsnedsättningar som ADHD eller Aspergers syndrom. Här kan en psykologutredning ligga till grund för beslut om utredning av räkneförmåga.

Sök hjälp vid dyskalkyli

Om du eller ditt barn har, eller har haft, stora räknesvårigheter sedan förskola/lågstadium och om pedagogiska insatser/egen arbetsinsats inte haft effekt är det motiverat att skicka en remiss för utredning.

Om du tror att ditt barn har räknesvårigheter bör du i samråd med skolans speciallärare/specialpedagog vända dig till elevhälsan i skolan.

Om du själv har svårt att räkna och vill utreda detta kontaktar du till exempel vårdcentralen för remiss. Vuxna får i vissa landsting komma till logopeden för ett orienterande samtal kring räknesvårigheter och skolbakgrund. Samtalet kan leda till en utredning av räkneförmågan.

Utredning av dyskalkyli

Vid utredningen får man i vissa landsting träffa en logoped och göra olika testuppgifter. Bland annat bedöms förmågan att uppfatta antal och mängd samt minne. Även förståelse för talsystemets uppbyggnad och förståelse för klockan prövas. Logopeden undersöker också hur barnet räknar och tar sig an lästal och problemlösning. Det görs även en bedömning av språkförståelse och läsförståelse.

Stöd och hjälpmedel

Syftet med utredningen är att få en uppfattning av elevens starka och svaga sidor. Det blir då tydligt vilka insatser som bör sättas in i skolan och vilken kompensation/vilka hjälpmedel som kan underlätta räknandet. Vid ett uppföljande möte delges resultat och rekommendationer till dig, föräldrar, pedagog och andra inblandade.

Skolan är enligt lag skyldig att anpassa arbetsuppgifter och se till att stödundervisning utformas efter elevens behov. För att underlätta inlärningen är det viktigt att eleven får använda lathundar och miniräknare. Framför allt är det viktigt att stärka den grundläggande förståelsen för talsystemet, relatera siffror till vardagen, göra rimlighetsbedömningar med mera. Det är även viktigt att kommunicera kring matematik.

För vuxna personer handlar det främst om att hitta strategier som underlättar i vardag och arbete.

Läs mer om skolhjälpmedel.

Senast uppdaterad:
2016-03-01
Redaktör:

Peter Tuominen, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Olof Tyche, legitimerad logoped, Talkliniken, Danderyds sjukhus

Allt innehåll är granskat och godkänt av 1177 Vårdguidens redaktion.

Synpunkter på innehållet? Tyck till

Allt innehåll är granskat och godkänt av 1177 Vårdguidens redaktion. 1177 Vårdguiden svarar för innehållet med undantag för eventuella fel som uppstått i samband med överföringen till apoteksgruppen.se

Fakta och råd från 1177 Vårdguiden