Psykisk ohälsa

Många människor lever i dag med höga krav och förväntningar, både på sig själva och från sin omgivning. Det kan leda till stress, kris eller depression. Alla kan må dåligt och känna sig ledsna, trötta, oroliga, frustrerade, arga eller ensamma ibland. Vissa känner så här ofta, andra mer sällan. Psykisk ohälsa kan variera under livets gång. Alla kan vi drabbas.

Stress

Vad är stress?

Stress är en naturlig reaktion som kan vara bra om du behöver göra något snabbt. Stress kan också uppstå när du har för mycket att göra och för lite tid att göra det på, eller om du hamnar i en akut situation. Du kan också känna dig stressad om du har för höga krav eller förväntningar på dig själv. Oftast är det inte något problem att ha det stressigt ett tag. Bara kroppen får återhämta sig, genom vila eller avkoppling.

Vad kan jag göra om jag känner mig stressad?

Att äta bra, vila, sova och röra på dig regelbundet gör att du orkar mer och att du sedan kan slappna av lättare. Det är också bra att koppla av en stund och göra något roligt som du mår bra av. Ibland kan det hjälpa att berätta för någon som är nära dig om din stress. Det kan ge dig råd och tips om hur du kan sänka kraven på dig själv och hjälpa till att prioritera vad som är viktigast att göra. Det finns även olika träningar och övningar som kan hjälpa dig att stressa mindre och varva ner, till exempel andningsövningar, meditation och yoga.

Sömn och vila

Sömn är också ett skydd mot stress. För att du ska få en god sömn är det viktigt att du ger dig själv tid att hinna varva ner innan du går och lägger dig. Det kan vara en bra rutin att stänga av skärmar och inte bli störd en eller ett par timmar innan du ska sova. Lägg gärna telefonen på laddning i ett annat rum än där du sover. Om du har haft sömnproblem en längre tid bör du kontakta din vårdcentral för att få hjälp. Orsaken till sömnsvårigheterna går ofta att behandla.

Stöd och hjälp

Om du ofta känner dig stressad och mår dåligt på grund av det, kan du behöva stöd och hjälp. Du kan vända dig till din vårdcentral, eller om du är ung till din ungdomsmottagning eller elevhälsan. Där kan du också få hjälp med andra kontakter om du skulle behöva en mer specialiserad vård. Läs mer om stress här.

Nedstämdhet

Alla kan bli nedstämda då och då. När du är nedstämd kan du må mycket dåligt och det kan kännas som att det alltid kommer att vara så. Då kan det vara bra att tänka på att nedstämdhet oftast går över, även om det ibland kan ta ett tag. Det kan kännas bättre om du tillåter dig att gråta och vara ledsen ett tag.

Depression

En depression är något annat än att tillfälligt vara ledsen. Gränsen mellan nedstämdhet och depression är flytande, men vid depression är symtomen svårare och besvären mer varaktiga. Om du känner dig nedstämd och orkeslös varje dag under en längre tid och har tappat lusten till sådant du vanligtvis brukar tycka om att göra, kan du ha blivit deprimerad. Ibland händer det att den som håller på att bli deprimerad inte märker det själv. Då kan det vara de närstående som upptäcker förändringen. En depression brukar gå över så småningom, men det kan vara en mycket besvärlig period. Det är viktigt att be om hjälp, så att depressionen blir så lindrig som möjligt. De allra flesta som råkar ut för en depression och får rätt behandling börjar må mycket bättre redan efter några veckor.

Hos Vårdguiden 1177 kan du läsa mer om olika former av depression

Sorg

Sorg kan visa sig på många sätt, men om du har förlorat något eller någon kan du behöva sörja det för att kunna gå vidare. Det kan ta tid att sörja, men det hjälper dig att bearbeta och acceptera. En del kan behöva prata om det som har hänt, om och om igen, och ta lång tid på sig. Andra kommer över sorgen snabbare. Sorgen kan finnas kvar hela livet, men ofta förändras dina känslor med tiden och det kan bli lättare att acceptera det som hänt.

Ångest

Att känna oro och rädsla är en naturlig del av livet. Det signalerar för oss att något är farligt så att vi kan undvika det eller förbereda oss på att klara av det. Men ibland kan en känna sig orolig och rädd fast det inte finns någon fara. Ångest är en stark känsla av oro och rädsla som begränsar livet. Ångest kan kännas mycket starkt i kroppen och det kan vara svårt att förstå att det du känner är något psykiskt, inte fysiskt.
Läs mer om olika former av ångest och hur du kan lindra den.

Kris

En kris kan uppstå när det sker en stor förändring eller en plötslig händelse i livet. Det kan till exempel vara att du har varit med om en olycka, en skilsmässa, ett dödsfall eller fått ett svårt sjukdomsbesked. En kris är inte någon sjukdom utan en naturlig reaktion på en svår situation. Det kan vara både negativa förändringar och positiva förändringar som gör att du hamnar i kris. Det är oftast själva förändringen som leder till krisen, inte det som har förändrats. När du är i kris behöver du vila och få tänka på annat. Det kan kännas bra att till exempel lyssna på musik, måla, skriva, ta ett bad eller gå en promenad.

De flesta kommer någon gång att hamna i en kris. Hur det känns i en kris är olika för olika personer, alla reagerar olika men det är vanligt att känna sig ensam, tom, övergiven och uppleva att du har förlorat makten över ditt liv. Det är vanligt att inte ha lust eller ork att göra någonting. Vissa drar sig undan medan andra inte vill vara ensamma alls.

Tonåringar och kris

För dig som är tonåring kan en kris handla om kärlekssorg, att man förlorat en vän eller kanske misslyckas med något, till exempel i skolan. I tonåren sker samtidigt olika utvecklingsfaser. Då förändras känslor, tankar och kropp mycket och du kan känna dig sårbar. Samtidigt är det här en period i livet när många försöker hitta sig själva och blir mer självständiga. Relationer förändras också. Som tonåring behöver du hitta en ny balans i dina relationer till både föräldrar och till vänner.

Om du är ung och mår dåligt

Ofta hjälper det att få stöd av någon nära som du känner förtroende för. Men i vissa fall ger krisen inte med sig. Om du har mått dåligt länge kan du behöva mer hjälp. Då kan skolsköterskan eller en av dessa ungdomsmottagningar hjälpa dig. De har bra kunskap om livskriser i tonåren och kan ge dig både stöd och råd.

Är du förälder, vänd dig i första hand till någon av följande vårdcentraler samt barn- och ungdomsmedicinska mottagningar som har psykologer som riktar sig speciellt till barn och unga. Du kan också kontakta din vanliga vårdcentral - alla vårdcentraler har kurator eller psykolog. Det finns även möjlighet att få stöd från din kommun.

Specialistvård för unga ges inom barn- och ungdomspsykiatrin (BUP).
Om läget är allvarligt, ska du vända dig direkt till någon av följande barn- och ungdomspsykiatriska mottagningar (BUP). De har öppet kl 8-16 på vardagar.

Trauma

Traumatiska händelser som har inneburit livsfara eller varit kränkande mot din integritet kan leda till att det finns kvar minnen och känslor som påverkar din vardag. Den sortens svårigheter kan kallas för posttraumatiskt stressyndrom, PTSD. Drabbas du av det behöver du få hjälp och stöd.

Anhörig till någon som mår dåligt

Du kan stödja din närstående genom att lyssna, visa att du finns och pratar om det som är svårt och kanske också hjälpa till med att söka behandling eller följa med på läkarbesök. Ta hjälp av andra om du känner att du behöver stöd. Gör något direkt om någon i din närhet har ångest och depression med självmordstankar. Då är det mycket viktigt att du ser till att han eller hon snabbt kommer till läkare.

När ska jag söka vård?

Många klarar sig med att prata med någon nära som lyssnar. Det kan vara din partner, en vän eller någon annan som du har förtroende för. Kontakta din vårdcentral om du behöver mer stöd. Där kan du också få en remiss till psykiatrin om du skulle behöva det.
Du kan även ringa någon av de telefon- eller chattjourer som finns på nätet. Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177.