Oro och ångest

I dag drabbas fler och fler av psykisk ohälsa i Sverige. Särskilt unga. Anledningarna till psykisk ohälsa kan vara många. Det är vanligt att känna oro eller få ångest under någon period i livet. Oro och ångest kan drabba vem som helst

Oro

Att känna sig orolig eller rädd ibland är en naturlig del av livet. Oro kan bero på att du går igenom en kris eller behöver bearbeta något som har hänt. Du kanske är orolig över en närstående som har ett allvarligt problem. Men ibland kan man känna sig orolig och rädd fast det inte finns någon direkt anledning. Om du inte vill berätta för någon som du känner om din oro, kan du prata med någon i en chatt- eller telefonjour. Här kan du vara anonym.

Ångest

Ångest är stark oro och rädsla som kan kännas i hela kroppen. De flesta får det någon gång. Ångest tar kraft och energi och kan vara obehagligt. Du kan lära dig att hantera eller minska din ångest, men om du behöver stöd finns det hjälp att få.

Några olika typer av ångest

Generaliserad ångest innebär att du är orolig över det mesta i vardagen. Du har svårt att kontrollera din oro och tycker att du behöver vara orolig hela tiden för att hemska saker ska hända. Det är vanligt att man oroar sig för till exempel att någon nära ska råka ut för en olycka, få problem med arbete, karriärval, studieresultat eller saker kopplat till din ekonomi. Saker som de flesta kan oroa sig för i vardagen – fast mycket mer.

Ångest kan också vara att du inte vill vara ensam och blir orolig när man måste skiljas från till exempel sin partner eller sina barn.
Panikångest är när ångesten sätter sig i kroppen i form av panikattacker. Du kan då få attacker utan förvarning och de gör att du får hjärtklappning och blir yr, illamående och andfådd. Det är vanligt att bli rädd och tro att man är sjuk, att man ska dö eller att man ska förlora kontrollen och bli galen.

Symtom på ångest

Ångest påverkar hela dig. Förutom att själva ångestkänslorna är svåra att stå ut med, så kan kroppen påverkas. Du kan bli spänd och trött i musklerna, få hjärtklappning, ett tryck över bröstet, yrsel, magont, huvudvärk eller må illa. Ångesten kan också göra att du undviker aktiviteter och vänner, fast du egentligen inte vill. Du kan också få svårt att koncentrera dig och klara av jobb eller skola.
Det är vanligt att de som är runt omkring har svårt att förstå ens ångest. De kanske tycker att det inte finns något att oroa sig för och förstår inte hur du kan vara så rädd för något som de tycker är ofarligt.

Vad kan jag göra själv?

Det kan kännas bra och hjälpa att berätta om ångesten för någon du känner dig trygg med. När du känner ångest är du ofta känslig för stress. Därför är det viktigt att tänka igenom vad som gör dig stressad och försöka ändra på eller undvika de sakerna. När du är mindre stressad kan ångesten minska och det kan bli lättare att sova, vilket är en viktig del i att kunna må bättre. Att äta bra och röra på sig regelbundet gör att man får mer ork. Motion gör dessutom att du enklare kan slappna av.

Stöd och hjälp

Om du känner ångest som gör det svårt för dig att klara av ditt arbete, skolan, att äta och sova ordentligt, eller att träffa vänner, kan du behöva stöd och hjälp. Kontakta din vårdcentral eller en psykiatrisk öppenvårdsmottagning om du har varit nedstämd under minst två veckor och har andra symtom på depression.

Om du går i grundskolan eller i gymnasiet kan du kontakta elevhälsan. Du som pluggar på universitet eller högskolan kan kontakta studenthälsan. Om du är under 25 år kan du kontakta en ungdomsmottagning. Du kan också söka vård på en psykiatrisk öppenvårdsmottagning om du känner stark ångest. Adress och telefonnummer till mottagningar hittar du här.

Du kan alltid ringa 1177 för att få rådgivning på telefon.

Viktigt!

  • Du bör alltid söka hjälp om du använder alkohol, narkotika eller skadar dig själv för att lindra din ångest.
  • Om du har så stark ångest att du har tankar på att ta ditt liv ska du söka hjälp direkt på en vårdcentral eller akutmottagning eller ringa 112.
  • Du kan också själv söka vård på en psykiatrisk öppenvårdsmottagning. Adress och telefonnummer till mottagningar hittar du här.