Bröstcancer - symtom och orsaker

Bröstcancer är kvinnans vanligaste cancersjukdom. Genom tidig upptäckt och allt mer effektiva behandlingsmetoder överlever allt fler. Vid sidan av hälsoundersökning med mammografi upptäcks de flesta fallen av kvinnan själv. Lär känna dina bröst!

Undersök brösten regelbundet

Det är vanligt att brösten är ojämna. Genom att regelbundet undersöka dina bröst lär du dig hur de brukar kännas. Om du hittar en knöl eller annan förändring kan den vara helt ofarlig men det kan man inte avgöra själv. Sök läkare för bedömning.

Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor. De flesta blir friska efter behandling om bröstcancern upptäcks tidigt. Därför bör man prioritera att gå på de hälsoundersökningar med bröströntgen, mammografi, som man får kallelse till. Hälsoundersökningarna görs i alla landsting och regioner. Man bör också själv regelbundet undersöka sina bröst. Om cancertumören har hunnit sprida sig kan många ändå leva ett bra liv efter operation och andra behandlingar, även om cancern finns kvar i kroppen.

Vid vilka symtom ska man söka vård?

Knöl i bröstet eller i armhålan

Bröstcancer brukar kännas som en knöl i bröstet eller armhålan. Knölen är ofta hård och kan vara öm eller inte ömma alls.

Indragen bröstvårta

Förutom att man kan känna en knöl i bröstet kan en cancertumör också visa sig genom att bröstet förändrar utseende, till exempel så att huden eller bröstvårtan blir indragen. Det kan vara tecken på att en tumör ligger under huden. Om man får en sådan förändring ska man söka vård på en vårdcentral.

Smärta från ett bestämt ställe

Det är ovanligt att smärta i bröstet är det första symtomet vid bröstcancer. Smärtan behöver skiljas från den typ av besvär som kommer och går under menscykeln. Veckan före mens kan brösten kännas svullna, spända och ömma. Sådana regelbundna förändringar är vanliga och ofarliga och brukar finnas i båda brösten. Är man osäker vad smärtan beror på bör man söka vård på en vårdcentral.

Bröst med sår, rodnad och vätska

Om man får ett sår som inte läker eller en rodnad i huden på bröstet utan att man skadat sig ska man kontakta en vårdcentral. Det gäller också om bröstet blir svullet och mycket ömt och det inte kommer i samband med amning. När man ammar brukar sådana besvär bero på mjölkstockning. Bröstcancer kan man också upptäcka genom att vätska kommer ut ur bröstvårtan. Men det är ett ganska ovanligt symtom på bröstcancer. Även då bör man söka vård på en vårdcentral eller ringa sjukvårdsrådgivningen för råd.

Vad beror det på att man får cancer?

Könshormon har viktig roll

Cancerforskning har visat att både livsstil och ärftlighet kan inverka på risken att få bröstcancer. De kvinnliga könshormonerna, främst östrogen, spelar också en viktig roll i bildningen av bröstcancer. Risken att få bröstcancer ökar ju äldre man blir.

Om man fått mens tidigt, kommit in i klimakteriet sent eller är överviktig och inte fysiskt aktiv ökar risken något för bröstcancer. Det gäller även om man har en hög konsumtion av alkohol. Långvarig hormonbehandling mot klimakteriebesvär är också en riskfaktor. Om man bara får sådan behandling en kortare tid är risken troligen minimal. Risken för bröstcancer ökar något om man använder p-piller under lång tid, men det är ändå få kvinnor som får bröstcancer i de åldrar då det är aktuellt att äta p-piller. Att föda barn tidigt och amma anses minska risken att få bröstcancer.

Bröstcancer kan vara ärftligt

Har man en nära anhörig, mamma, syster eller moster som haft bröstcancer, särskilt om de fick cancer före 50 års ålder, kan det handla om en ärftlig bröstcancer. I denna ärftlighet ligger också en ökad risk för äggstockscancer. Dessa anlag gör att man har en betydligt högre risk att få bröstcancer än kvinnor generellt. Har man flera släktingar som haft bröstcancer eller cancer i äggstockarna kan man få en remiss av sin läkare till en särskild mottagning för utredning av ärftlig cancer. Sådana mottagningar finns på flera ställen i landet. Man kan bli undersökt vid ett genetiskt laboratorium, bland annat med ett blodprov, för att se om man har den förändrade gen som kan ge ärftlig bröstcancer. För att det ska vara möjligt med gentestning måste den sjuka släktingen också gå med på att testas.

Få svar på dina frågor om bröstcancer

Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation, BRO, är intresseorganisationen som driver bröstcancerbehandlades frågor i samhället. BRO har ett utvecklat kontaktnät i Sverige för dem som behöver stöd och hjälp. Ingen skall behöva kämpa ensam med sin bröstcancer! Hitta ett närståendestöd att prata med här.

Genom Bröstcancerfonden utvecklar BRO stödet till dem som idag lever med bröstcancer samtidigt som de stöder bröstcancerforskning.

På BRO hittar du din närmaste bröstcancerförening.

Källor:

  • Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation – BRO
  • www.1177.se – Landstingens och regionernas gemensamma webbplats för råd om vård