Hjärtat - en hjärtesak

Trots att andelen som dör i hjärt- och kärlrelaterade sjukdomar fortsätter att minska, är hjärt- och kärlsjukdom fortfarande den vanligaste dödsorsaken i Sverige. Genom att göra hjärtat till den hjärtesak det borde vara kan fler undvika att drabbas. Men hur tar man på bästa sätt hand om sitt hjärta?

Tänk på ordet "Hjärta", vad ser du framför dig då? Kanske ett rött hjärta format som ett V med två halvcirklar ovanför. Ett sådant hjärta skiljer sig dock markant från den verkliga bilden av ett hjärta. Hjärtat syns inte. Men det känns. Det kan slå hårt, det kan slå fort. Det kan hoppa över ett slag eller slå ett dubbelslag. Därför har hjärtat fått en central plats i vårt känsloregister: Brustet hjärta, hjärtesorg, lätta sitt hjärta, lyssna till hjärtat, hjärtansfröjd, en hjärtefråga... Visst fyller hjärtat en viktig funktion i vårt språkbruk, men för att kunna rå om våra hjärtan på bästa sätt måste vi se det för vad det är.

Hjärtat, kroppens viktigaste muskel

Hjärtat är en muskel, vars uppgift är att pumpa runt blodet i din kropp och bland annat förse dina organ och vävnader med syre och näringsämnen. Hos en vuxen väger hjärtat ca 300-400 gram och är ungefär lika stort som din knutna hand. Hjärtat är indelat i fyra rum: vänster och höger förmak samt vänster och höger kammare. Från det att vi blott är embryon inleder hjärtat sitt envetna arbete, dag som natt, vinter som sommar. Genom att dra sig samman, pumpar hjärtat ut syrerikt blod i kroppen via dess vänstra sida, för att därefter vidga sig på nytt och transportera tillbaka det syrefattiga blodet via lungorna, där det syresätts på nytt, till hjärtats högra sida. Under en livstid sker denna process ca 2,5 miljarder gånger, hos en vuxen ca 60 gånger i minuten.
Blodet transporteras ut i kroppen genom artärer och vener leder blodet tillbaka till hjärtat. Tillsammans med flera andra typer av blodkärl utgör dessa det centrala cirkulationssystemet.

Hjärt- och kärlsjukdom

Gemensamt för hjärt- och kärlsjukdomar är att de drabbar cirkulationsorganen hjärta och/eller blodkärl. Sjukdomar som t ex hjärtinfarkt eller hjärtsvikt, hjärnblödning (stroke), kärlkramp och blodproppar, i olika delar av kroppen, är främst relaterade till åderförkalkning.

Lagringar i kärlen

Åderförkalkning får vi alla i takt med att vi blir äldre vilket innebär att det bildas lagringar (plack) på insidan av våra pulsådror. Lagringarna gör med tiden att kärlens väggar blir stelare och trängre, vilket försvårar för blodet att ta sig fram. Om blodtillförseln kraftigt försämras eller till och med helt blockeras genom en blodpropp tar vävnader skada och/eller dör pga. förlorad syre- och energitillförsel. Det är det som kallas infarkt.

Beroende på var lagringarna främst uppstår, och därmed vilket organ som riskerar att drabbas, kan det leda till en rad allvarliga komplikationer: Drabbas de kärl som leder blodet till hjärtat, ökar risken för t ex hjärtinfarkt. Drabbas kärlen som leder blodet till hjärnan, kan det t ex leda till hjärninfarkt (stroke). Detsamma gäller blodproppar i andra delar av kroppen samt för kärlkramp i benen.

Vem drabbas?

Risken att insjukna i någon sjukdom kopplad till åderförkalkning ökar alltså ju äldre vi blir. Men vilka som riskerar att drabbas av allvarliga konsekvenser beror, förutom åldern, på en rad faktorer som alla skyndar på åderförkalkningsprocessen på olika sätt. I huvudsak kan vi dela in dessa faktorer i två kategorier: De som går att styra över, dvs. beror på de val vi gör i livet och de som inte går eller är svåra att styra över, t ex vårt genetiska arv. Till riskfaktorerna hör bl.a. hög förekomst av en viss typ av blodfett, högt blodtryck, inflammationer i lagringarnas plack, diabetes och livsstilsfaktorer, främst rökning, brist på pulshöjande motion, stress och undermålig kosthållning.

Vetenskapliga framgångar – och utmaningar

Forskning inom området har idag lett till att det finns en god förståelse för hur lagringar uppstår och hur sjukvården kan arbeta förebyggande, diagnosticera snabbare och ge rätt behandling. Men för vetenskapen återstår många frågor vars svar förhoppningsvis kan leda till ännu större kunskap om och förebyggande åtgärder mot hjärt- och kärlsjukdomar.

På senare år har studier bland annat fastslagit relationen mellan åderförkalkning och inflammation, men även indikerat att infektioner och psykisk ohälsa, som negativ stress och depression, kan leda till ökad risk. Förhoppningen är att man en dag kan hitta antikroppar mot olika hjärtsjukdomar och i förlängningen kanske även vaccin.

Blodfetter

Hur hänger våra blodfetter ihop med risken att drabbas av hjärt- och kärlsjukdom? Till att börja med kan vi klargöra att det finns olika typer av fetter i blodet och att alla inte är av ondo, tvärtom. Framförallt kan vi tala om två sorters blodfetter som båda har nödvändiga funktioner att fylla: Kolesterol, som behövs för att bygga upp kroppens celler och för att bilda vissa hormoner, samt triglycerider, vars främsta uppgift är att fungera som kroppens energiförråd. Om du har eller har haft någon åderförfettningssjukdom, som hjärtinfarkt, kärlkramp eller stroke, är det viktigt att inte ha för höga halter av blodfetter.

Är kolesterol farligt?

Kolesterol har fått en oförtjänt negativ klang, men som vi redan konstaterat så är kolesterol nödvändigt för kroppen, inte endast som byggsten i våra celler utan också genom att spela en avgörande roll för bildandet av våra könshormoner och vitamin D. Till skillnad från vad många tror, tillverkas huvuddelen av vårt kolesterol i levern och endast en mindre del utgörs av det vi får i oss via maten.

Det brukar talas om ont och gott kolesterol vilket är en mer rättvisande bild. Det finns nämligen två olika sorters kolesterol som brukar kallas för LDL-kolesterol och HDL-kolesterol. LDL-kolesterol är det som kan öka risken för åderförfettning genom att fästa på insidan av våra blodkärl. HDL-kolesterol, däremot, minskar i sin tur risken genom att frakta överflödigt kolesterol från kroppen till levern där det bryts ned. En balans mellan det onda och det goda kolesterolet är att föredra. Om du är frisk och inte är i riskzonen för övrigt behöver du oftast inte oroa dig om kolesterolvärdena ligger lite högt. Om du däremot har någon hjärt-kärlsjukdom eller diabetes bör du ha värden som är betydligt lägre än vad de flesta brukar ha. Om du känner dig orolig över dina kolesterolvärden, kontakta din vårdcentral.

Så här tar du hand om ditt hjärta

Det är aldrig för sent att börja ta hand om sitt hjärta, om du inte gjort det innan. Kroppen är fantastisk och en förträngning av blodkärlen går faktiskt att tillbakabilda, åtminstone delvis.

Nedan följer fyra råd som du med största sannolikhet har hört många gånger förr, men som är värda att sägas många gånger till. Visst kan vi följa dessa till punkt och pricka och ändå drabbas av t ex en hjärtinfarkt, det är en oundviklig risk i livets lotteri. Men idag vet vi med säkerhet att vi vinner en rad hälsofördelar genom att ta till oss dem, fördelar som inte "bara" kan ge dig ett friskare och längre liv, utan även ett gladare, piggare och mer givande.

Fyra råd att leva efter

1. Rök inte
Rökning är den enskilt största riskfaktorn för att drabbas av sjukdomar i hjärta, kärl och lungor.

2. Rör på dig
Du behöver inte bli stammis på gymmet om det inte är din grej. Det viktigaste för hjärtat är att få upp pulsen ca 30min/dag och det kan du få på många olika sätt, t ex genom att åka längdskidor, ta i lite extra när du ändå måste städa, dansa, ha sex, gå med i ett korpenlag, leka med ungarna, ta trappan istället för hissen och cykeln istället för bilen etc. Även små förändringar kan göra stor skillnad.

3. Du är vad du äter
Ät varierat och måttligt, lär dig vilka livsmedel som innehåller bra och fleromättade fetter som t ex. avokado, fet fisk, nötter, raps- och olivolja. Ät fisk och skaldjur, få i dig fibrer och vitaminer genom t ex fullkornsprodukter, frukt, bär och grönsaker i olika färger. Drick tillräckligt med vatten och måttligt med alkohol. Undvik alltför mycket mättade fetter, processad mat och socker.

4. Prioritera din psykiska hälsa
Se till att få en lagom mängd sömn om minst 6h/natt, men helst inte mer än ca 8h. Planera in tid för återhämtning mellan dina måsten och undvik alltför mycket negativ stress.