1. Läkemedel vid gikt


    Översikt

    Vad är gikt?

    Gikt är en ledsjukdom som oftast gör att man plötsligt får ledinflammationer som kommer utan förvarning och gör mycket ont. Vanligtvis blir bara en enstaka led inflammerad, oftast stortåns inre led. Sjukdomen är vanligast hos män, och blir vanligare ju äldre man är.

     

    Gikt kommer i attacker. Typiskt för alla giktattacker är att inflammationen kommer snabbt, är mycket kraftig och sedan läker ut helt inom någon eller några veckor.

    Kristaller bildas i lederna

    Urinsyra är ett ämne som bildas i kroppen. Om halten av urinsyra blir för hög kan det bildas kristaller av urinsyra, framförallt i lederna. Kristallerna kan liknas vid små vassa nålar och orsakar inflammation i den led där de bildats. Det gör oftast att man får plötslig och kraftig ömhet, svullnad, rodnad och smärta i leden.

     

    En annan ganska vanlig plats i kroppen där kristaller kan bildas är urinvägarna, i form av njursten.

    Mediciner kan lindra och förebygga gikt

    Ibland behövs ingen behandling alls, eftersom giktattackerna brukar gå över inom en till två veckor. Men om man får en giktattack och har ont finns mediciner som lindrar smärtan och inflammationen.

    Om man får upprepade giktattacker kan man behöva en medicin som förebygger att besvären återkommer. Eftersom en del av de förebyggande medicinerna kan ge en del biverkningar brukar man inte börja använda dem om man bara har haft några enstaka giktattacker eller om attackerna kommer sällan.

    Lindra enstaka giktattacker

    Om man bara har någon enstaka giktattack är det vanligast att bara använda så kallade cox-hämmare, som även kallas NSAID för att lindra smärtan och inflammationen. Exempel på cox-hämmare som kan användas vid gikt är Ipren och Ibumetin som innehåller ibuprofen, och Naproxen och Pronaxen som innehåller naproxen. Dessa mediciner har ofta snabb effekt vid gikt.

    Vid en akut giktattack kan man även använda läkemedlet kolkicin. Kolkicin används framför allt om man inte kan ta cox-hämmare, exempelvis på grund av biverkningar eller allergi.

    Inflammationen vid gikt kan även behandlas med kortison. Oftast får man kortison som en spruta i den inflammerade leden. Man kan även få tabletter, men då krävs högre doser och effekten är inte lika snabb som när man får en spruta direkt i leden.

    Förebygga återkommande giktattacker

    Vid upprepade attacker kan man få förebyggande mediciner som innehåller allopurinol, kolkicin eller probenecid.

    Kolkicin verkar inflammationsdämpande, men sänker inte halten av urinsyra i blodet.

    Allopurinol och probenecid sänker halten av urinsyra. De lindrar inte smärta och man ska inte ta dem för att lindra en akut attack.

    

    Cox-hämmare

    Så här fungerar cox-hämmare

    Cox-hämmare är namnet på en grupp läkemedel som lindrar smärta och dämpar inflammationer.

    Cox-hämmare verkar genom att hämma ett ämne i kroppen som kallas cyklooxygenas eller cox. När cox hämmas minskar kroppens bildning av prostaglandiner, som är ämnen som bidrar till inflammationer med symtom som till exempel smärta, svullnad och rodnad. Det leder till att besvären minskar.

    Smärtan lindras snabbt, inom någon timma, men det kan dröja ungefär en till tre veckor innan andra symtom som till exempel svullnad och rodnad försvinner.

    Cox-hämmare används vid enstaka giktattacker för att lindra symtomen.

    Olika typer av cox-hämmare

    Det finns många olika cox-hämmare. Alla fungerar på liknande sätt, men de är olika när det gäller verkan, risk för biverkningar och hur ofta man behöver ta medicinen. Ett och samma läkemedel kan ha olika effekt hos olika personer. Därför kan det ibland löna sig att byta till ett annat preparat om man får biverkningar eller inte är nöjd med effekten. Exempel på cox-hämmare är läkemedel som innehåller något av de verksamma ämnena ibuprofen och naproxen.

    Acetylsalicylsyra, som också tillhör gruppen cox-hämmare och som finns i till exempel Bamyl, brukar inte fungera bra när man har gikt. Urinsyrahalten i blodet kan snarare höjas redan vid låga doser acetylsalicylsyra om man använder medicinen länge. Låg dos acetylsalicylsyra brukar vanligen tas som skydd mot blodproppar vid hjärt-kärlsjukdom. Om man får upprepade giktattacker, kan den behandlande läkaren behöva väga nyttan med acetylsalicylsyra mot risken för ytterligare giktbesvär.

    Viktigt

    Man ska aldrig kombinera cox-hämmare med andra smärtlindrande läkemedel utan att först ha talat med läkare eller apotekspersonal. Många värkmediciner liknar varandra, och det gör att den totala dosen kan bli för hög. En för hög dos kan vara farlig och ökar risken för biverkningar.

    Cox-hämmare påverkar njurarna och kan leda till att njurarna fungerar sämre, att vätska samlas i kroppen och att blodtrycket stiger. Därför bör man bara ta cox-hämmare i samråd med läkare om man har någon njur- eller hjärtsjukdom. Detsamma gäller om man har någon leversjukdom.

    Om man är över 75 år eller om man har eller har haft återkommande magsår bör man inte använda receptfria cox-hämmare på egen hand utan vid behov diskutera lämplig behandling med läkare.

    Om man är överkänslig mot cox-hämmare kan man få en kraftig reaktion med nässelutslag, rinnsnuva eller andningsbesvär. Sådana reaktioner är vanligare bland astmatiker. Om man har astma ska man därför rådgöra med läkare innan man använder cox-hämmare. Om man fått astma eller allergiska besvär av cox-hämmare ska man aldrig använda denna typ av läkemedel.

    Cox-hämmare minskar blodplättarnas förmåga att klibba fast vid varandra. Det ökar risken för blödningar. Därför bör man oftast inte använda cox-hämmare samtidigt som man tar blodförtunnande läkemedel för att förebygga blodproppar, till exempel Waran.

    Graviditet och amning

    Gikt är ovanligt vid graviditet. Cox-hämmare kan ha skadliga effekter under graviditet och amning. Man ska därför alltid rådfråga läkare om man funderar på att använda denna typ av läkemedel om man är gravid eller ammar.

    Biverkningar

    Alla läkemedel kan ge oönskade effekter. En del får biverkningar av en läkemedelsbehandling, andra inte. Ibland minskar biverkningarna när man har tagit läkemedlet en tid. Om man har besvärliga biverkningar bör man kontakta sin läkare. Dosen kan behöva ändras eller så kan man få prova ett annat läkemedel eller kanske en helt annan typ av behandling.

    En del personer som använder cox-hämmare kan få magbesvär, till exempel halsbränna, ont i magen och illamående. Medicinerna kan även öka risken för magblödning och magsår. Det beror på att cox-hämmare minskar mängden prostaglandiner, som skyddar magslemhinnan från magsäckens sura och frätande innehåll. Risken kan minskas om man samtidigt får läkemedel som skyddar mot magsår, till exempel omeprazol.

    Vissa kan få ont i huvudet, hudutslag eller känna sig trötta eller yra.

    Risken för biverkningar ökar med åldern.

    Många användningsområden

    Cox-hämmare har många användningsområden förutom gikt. De används till exempel  vid andra reumatiska sjukdomar och vid olika typer av smärtor från muskler, senfästen och leder. De kan även användas vid feber, menssmärtor, migrän, njursten och smärta efter operationer.

    Exempel på läkemedel som tillhör gruppen cox-hämmare

    Exempel på läkemedel som tillhör gruppen cox-hämmare och som kan användas vid gikt är

    • Diklofenak med tillverkarens namn som tillägg, till exempel Diklofenak Mylan och Diclofenac T ratiopharm
    • Ibumetin
    • Ipren
    • Naprosyn Entero
    • Naproxen med tillverkarens namn som tillägg, till exempel Naproxen BMM Pharma
    • Orudis och Orudis Retard
    • Pronaxen
    • Voltaren och Voltaren T.

    Allopurinol

    Så här fungerar allopurinol vid gikt

    Läkemedel som innehåller allopurinol sänker halten urinsyra i blodet och urinen vid gikt genom att hämma det ämne, ett så kallat enzym, som behövs när kroppen bildar urinsyra. När halten urinsyra minskar förhindras att kristaller av urinsyra bildas i leder och vävnader. Dessutom förhindras att det bildas njursten i urinvägarna.

    Allopurinol används bara i förebyggande syfte, alltså för att undvika nya giktattacker, och är det läkemedel som oftast används vid gikt.

    Viktigt

    Eftersom medicinen används för att undvika nya giktattacker ska man inte börja ta allopurinol under en pågående giktattack. Det kan förvärra besvären. Däremot ska man inte avbryta behandling med allopurinol vid en ny giktattack.

    Det är viktigt att medicinen tas regelbundet för att undvika att halten av urinsyra växlar. Det kan framkalla nya giktattacker eller njurstensanfall.

    Medicinen lindrar inte smärta, därför behöver man ofta ta smärtstillande medel som man skulle drabbas av en plötslig giktattack. Men smärtstillande läkemedel, även receptfria, kan påverka effekten av läkemedlet. Därför ska man bara använda smärtstillande läkemedel i samråd med läkare.

    Om man får hudutslag av medicinen ska man avbryta behandlingen och kontakta läkare.

    Biverkningar

    Alla läkemedel kan ge oönskade effekter. En del får biverkningar av en läkemedelsbehandling, andra inte. Ibland minskar biverkningarna när man har tagit läkemedlet en tid. Om man har besvärliga biverkningar bör man kontakta sin läkare. Dosen kan behöva ändras eller så kan man få prova ett annat läkemedel eller kanske en helt annan typ av behandling.

    En del personer kan få hudutslag eller magbesvär som till exempel illamående eller kräkningar. Vissa kan få en en ovanlig form av blodbrist, men det är mycket ovanligt.

    Äldre personer får oftare biverkningar än yngre.

    Allopurinol kan även användas vid andra sjukdomar

    Förutom vid gikt används allopurinol vid vissa njursjukdomar och om man har sten i urinvägarna som orsakats av urinsyra. Medicinen kan även användas för att förebygga höga urinsyrahalter vid behandling av vissa tumörsjukdomar.

    Läkemedel som innehåller allopurinol

    Exempel på läkemedel som innehåller allopurinol är:

    • Allpurinol Nordic Drugs
    • Allopurinal Nycomed
    • Allopurinol Teva
    • Zyloric.

    Kolkicin

    Så här fungerar kolkicin vid gikt

    Kolkicin dämpar inflammationen i lederna vid gikt. Det är inte känt på vilket sätt medicinen fungerar, men en teori är att kolkicin påverkar de vita blodkropparna.

    Kolkicin kan användas både vid akuta giktattacker och för att förebygga gikt. Man kan få medicinen om man inte kan ta cox-hämmare på grund av till exempel magbesvär eller allergi.

    Vid akut gikt försvinner besvären efter 2-3 dygn.

    Viktigt

    Kolkicin ska inte användas vid vissa blodsjukdomar, vissa sjukdomar i mag- tarmkanalen, vid hjärtsjukdom eller allvarlig njursjukdom.

    Om smärtan inte lindras tillräckligt är det viktigt att tänka på att man inte ska öka dosen mer än vad läkaren har ordinerat.

    Biverkningar

    Alla läkemedel kan ge oönskade effekter. En del får biverkningar av en läkemedelsbehandling, andra inte. Ibland minskar biverkningarna när man har tagit läkemedlet en tid. Om man har besvärliga biverkningar bör man kontakta sin läkare. Dosen kan behöva ändras eller så kan man få prova ett annat läkemedel eller kanske en helt annan typ av behandling.

    Det är vanligt med biverkningar som till exempel illamående, kräkningar, magsmärtor och diarré. Om man har svårt att ta medicinen på grund av biverkningar bör man kontakta läkare. 

    Läkemedel som innehåller kolkicin

    I Sverige finns endast ett läkemedel, Kolkicin APL.

    Probenecid

    Så här fungerar probenecid

    Läkemedel som innehåller probenecid gör att man kissar ut urinsyra. Då minskar mängden urinsyra i blodet och risken för att få en ny giktattack minskar.

    Probenecid används i förebyggande syfte, alltså för att undvika nya giktattacker. Probenecid används framför allt om man inte kan ta allopurinol på grund av allergi.

    Viktigt

    Probenecid ska inte användas om man har svåra njurskador.

    Det är viktigt att ta medicinen regelbundet och att inte avbryta behandlingen utan att först fråga läkare. Risken för nya giktanfall ökar när man avbryter behandlingen. Behandlingen ska inte avbrytas vid nya giktattacker.

    Medicinen lindrar inte smärta, därför behöver man ofta ta smärtstillande medel om man skulle drabbas av en plötslig giktattack. Men smärtstillande läkemedel, även receptfria, kan påverka effekten av läkemedlet. Därför ska man bara använda smärtstillande läkemedel i samråd med läkare.

    Medicinen ökar risken för njursten bildas av urinsyran som man kissar ut. Därför är det viktigt att dricka mycket vätska när man behandlas med probenecid. Man kan också ta tabletter med natriumbikarbonat för att motverka njursten.

    Man ska inte ta läkemedel som innehåller metotrexat, till exempel Methotrexate, när man behandlas med probenecid.

    Biverkningar

    Vissa personer som använder medicinen kan till exempel må illa.

    Alla läkemedel kan ge oönskade effekter. En del får biverkningar av en läkemedelsbehandling, andra inte. Ibland minskar biverkningarna när man har tagit läkemedlet en tid. Om man har besvärliga biverkningar bör man kontakta sin läkare. Dosen kan behöva ändras eller så kan man få prova ett annat läkemedel eller kanske en helt annan typ av behandling.

    Läkemedel som innehåller probenecid

    I Sverige finns ett läkemedel som innehåller probenecid, Probecid.

    
    Senast uppdaterad:
    2012-11-16
    Skribent:

    Martin Enander, läkare, specialist i allmänmedicin, Sundsvall

    Redaktör:

    Åsa Schelin, 1177 Vårdguiden

    Granskare:

    Staffan Magnusson, överläkare vid Medicinkliniken, Sundsvalls sjukhus

    Allt innehåll är granskat och godkänt av 1177 Vårdguidens redaktion.

    Synpunkter på innehållet? Tyck till