apoteksgruppen

Alla vet hur det känns att vara förkyld. Man är hängig och snuvig. Det känns obehagligt i halsen och näsan är täppt. Huvudvärk, värk i kroppen och lätt feber är också vanligt.

Under hösten och vintern ökar antalet förkylningar. Men det är inte kylan i sig som gör oss sjuka utan snarare det faktum att vi vistas mer inomhus med stängda dörrar och fönster när termometern kryper neråt. Det finns ingen bot för förkylning. Kroppen läker själv infektionen, men det finns flera sätt att lindra symptomen. Förutom nässprej vid nästäppa kan man tala om tre V – Vila, Vätska och Värktabletter vid behov.

Har du en infektion i kroppen är det viktigt att du vilar. Det betyder inte att du måste ligga till sängs, men ta det lite lugnt. Har du feber ska du stanna hemma tills du är feberfri. Infektionen torkar ofta ut slemhinnorna, varför det är viktigt att du dricker ordentligt. Varmt te eller vatten med honung kan lindra besvär i halsen och dämpa irritation och rethosta.

Om febern gör att du får ont i kroppen eller sover dåligt kan du ta smärtlindrande och febernedsättande medel. Det är också viktigt att du dricker extra mycket eftersom kroppen förlorar vätska vid feber. Nästäppan är oftast svårast när man lägger sig ner. På ditt apotek finns både nässprej med koksaltlösning och nässprej med aktiva substanser. Försök också att ligga med huvudet högt.

Så undviker du att bli smittad:

• Tvätta händerna ofta. Använd dessutom gärna handsprit.
• Undvik att peta dig i ögon, näsa och mun.
• Undvik nära kontakt med personer du vet är förkylda.
• Vistas mycket utomhus.

Magsjuka diarré och kräkningar

Sammanfattning
Allmänt
Det finns många typer av magsjuka som antingen beror på virus eller bakterier. Vinterkräksjuka till exempel beror på virus medan den vanligaste bakterien, som orsakar magsjuka, är campylobacter.
Magsjuka smittar ofta lätt och kan orsaka att människor som varit i nära kontakt med varandra blir sjuka, till exempel i en familj eller i en förskolegrupp. I regel blir man smittad av dryck eller mat som hanterats på ett felaktigt sätt. Ofta är det mat som har tillagats vid för låg temperatur. Eftersom magsjuka sprids via avföring är det viktigt att tvätta händerna efter varje toalettbesök så att inte smittan sprids till andra.

Vanlig magsjuka kan komma snabbt och går oftast över inom ett par dagar. För de allra flesta är magsjuka en ofarlig sjukdom trots att man kan ha svåra besvär och känna sig väldigt trött.

Behandling

Eftersom diarré gör att man förlorar vätska är det viktigt att dricka mycket. Man bör dricka ofta och lite i taget. Om små barn har kräkningar och diarréer är det extra viktigt att de får i sig vätska.
Så snart man känner sig bättre och kan börja äta igen går det bra att pröva vanlig mat direkt.

När ska man söka vård?
Man ska kontakta en vårdcentral eller ringa sjukvårdsrådgivningen om man har symtom på magsjuka och inte får behålla någon dryck utan riskerar att få vätskebrist i kroppen.

Man ska också kontakta vården om man har symtom på magsjuka och

• är mycket trött och svag
• har blodiga diarréer
• har hög feber och fryser
• har svåra magsmärtor eller återkommande kräkningar
• tar medicin på grund av en kronisk sjukdom.
  

Vad beror det på?

Orsaken är ofta en virusinfektion
Typiskt för vanlig magsjuka är att besvären kommer snabbt och sedan går över inom ett par dagar. Man får besvär som illamående, kräkningar, diarré, ont i magen och ibland feber och muskelvärk.

Magsjukan smittar lätt och ofta drabbas flera i familjen eller i bekantskapskretsen. Men magsjuka kan också orsakas av att man har ätit mat som blivit dålig.

I Sverige beror magsjuka oftast på en virusinfektion, till exempel Calicivirus som ger vinterkräksjukan.

Ibland används ordet maginfluensa i stället för magsjuka. Men vanlig influensa är en virusinfektion som främst ger feber och symtom i luftvägarna.

För det mesta ofarligt
För de allra flesta är magsjuka en ofarlig sjukdom trots att besvären kan vara mycket kraftiga och göra att man känner sig väldigt trött och tagen. Oftast räcker det att dricka mycket och att vila. Men om man har sämre motståndskraft kan magsjuka vara allvarligt. Det gäller främst spädbarn, gamla och personer som har någon allvarlig sjukdom.

Andra orsaker till besvären
Man kan också få besvär som kräkningar, diarréer och magsmärtor utan att det är magsjuka. Till exempel kan en svår psykisk chock orsaka illamående och kräkningar. Man kan även bli magsjuk i samband med en rad olika sjukdomar.

När bör man söka hjälp?
Man bör kontakta vårdcentral eller sjukhus om man har symtom på magsjuka och inte får behålla någon dryck utan riskerar att få vätskebrist i kroppen. Man ska också kontakta vården om man känner sig mycket trött och dålig. Har man blodiga diarréer, hög feber och fryser eller om man har kraftiga magsmärtor eller ihållande kräkningar ska man också söka vård.

Vätskebalansen rubbas
Varje dygn får en frisk person ner ungefär två till tre liter vätska i tarmen från mat och dryck. Varje dygn bildas dessutom sex till sju liter vätska i mag-tarmkanalen från spottkörtlar, magsäck, bukspottkörtel, galla och tunntarm. Större delen av vätskan sugs upp av tarmväggen längre ner i tunntarmen och går därefter ut i blodet. En till två liter går över i tjocktarmen och tas upp där. Ut med avföringen kommer bara en till två deciliter per dygn.

Om man drabbas av en infektion i tarmen påverkas slemhinnorna. Det kan då bildas mer vätska än vanligt. Mängden vätska ökar också av att tarmen inte förmår ta upp lika mycket vätska som den brukar. Detta leder till diarréer som kan göra att väskebalansen rubbas.

Stört försvar ökar risken
I munnen finns proteiner som skyddar mot infektioner. Även saltsyran i magsäcken, gallsalter och bukspott skyddar mot infektioner. I tarmen finns dessutom ett lokalt infektionsförsvar där celler från immunsystemet medverkar. Dessa olika försvar kan störas och då ökar risken för infektioner som gör att man blir magsjuk.

I tarmen finns också bakterier som skyddar mot farliga infektioner. Om den normala bakteriefloran rubbas, till exempel om man tar antibiotika kan bakterier som gör att man blir magsjuk öka i antal och orsaka besvär.

Virusinfektioner vanliga under vinterhalvåret
När virus orsakar magsjuka skadas celler i tunntarmens slemhinna, i det ytliga tarmluddet. När viruset skadar cellerna försämras upptaget av vätska från tarmen vilket i sin tur orsakar kräkningarna och diarréerna. Den här typen av infektioner är vanligast under vinterhalvåret när smittspridningen ökar av att människor lever tätare tillsammans inomhus.

Calicivirus – vinterkräksjukan
Så kallade calicivirus är en av de vanligaste orsakerna till magsjuka i Sverige. Calici är samlingsnamnet på en grupp virus som är mycket smittsamma. Det räcker med 10 till 100 virus för att bli smittad. I en enda droppe från kräkning eller avföring kan det finnas miljoner. Sjukdomen kallas också vinterkräksjukan.

Calicivirus sprids oftast från människa till människa via smittad, kall mat. Smittan kan även spridas via direktkontakt eller via dryck, till exempel om någon som är smittad hanterar drycken. Om man kräks häftigt kan smittan spridas genom luften i form av små droppar. Calicivirus drabbar alla åldersgrupper, men framför allt äldre barn och vuxna. Barn drabbas mest av kräkningar och vuxna av diarré. För att förebygga smitta är det viktigt med god hygien, framför allt att tvätta händerna ofta och noga när man varit på toaletten.

Inkubationstiden, det vill säga den tid det tar från det att man smittas till att man blir sjuk, är en till två dagar. Symtomen är häftiga kräkningar, diarré, ont i magen, måttlig feber, huvudvärk och muskelvärk. Man kan känna sig riktigt sjuk och dålig. Under sjukdomstiden bör man se till att dricka mycket och ersätta den vätska man förlorar.

Besvären brukar hålla i sig i ett till två dygn, ibland något dygn längre. Man brukar oftast inte smitta längre när två dygn har gått efter det att besvären har försvunnit. Men ibland kan man smitta andra personer upp till tre veckor efter det att man blivit frisk igen.

Om man haft sjukdomen blir man immun under en kort tid, men det är vanligt att man blir sjuk igen vid ny smitta. Symtomen kan variera från gång till gång. Man kan få kraftiga symtom ena gången och kanske uteblir de helt en annan gång. Vissa personer får aldrig vinterskräksjuka även om de blir smittade vid upprepade tillfällen. Det beror troligtvis på en medfödd motståndskraft.

Calicivirus är ofta orsaken till utbrott av magsjuka på olika institutioner, till exempel på vårdhem eller sjukhus.

Rotavirus drabbar främst små barn
Rotavirus är en annan vanlig orsak till magsjuka i Sverige. Rotavirus drabbar i första hand små barn, och är den vanligaste orsaken till magsjuka hos barn som är mellan sex månader och två år. Vissa typer av rotavirus drabbar även vuxna. Viruset smittar lätt. Från det att man blir smittad till att man blir sjuk tar det en till tre dagar. Ofta börjar besvären med kräkningar och sedan, efter ett par dagar, vattentunn diarré och måttlig feber. Efter fyra till sex dagar brukar besvären gå över. Hos nyfödda och vuxna brukar infektionen inte orsaka några större besvär, men man behöver dricka mycket för att ersätta den vätska kroppen förlorar.

Magsjuka orsakad av bakterier
När man blir magsjuk av bakterier är det vanligt att man har blivit smittad utomlands, ofta där den hygieniska standarden är dålig. Läkarna är skyldiga att rapportera de flesta fallen av sådana sjukdomar till en smittskyddsläkare. Därför finns det betydligt bättre kunskap om utbredningen av magsjuka orsakad av bakterier än av virus.

Campylobakter – vanlig magsjukebakterie
De bakterier som orsakar magsjuka hos flest personer i Sverige är campylobakter. Bakterierna är vanliga hos kyckling, men annat kött kan också innehålla smittan. Även hund, katt och vilda djur kan bära på bakterierna. Smittade djur har oftast inga besvär.

För det mesta överförs smitta via mat där bakterierna fått fäste. Dåligt tillagat kycklingkött är den vanligaste smittkällan. Sallad kan förorenas genom att man använder samma skärbräda för rått kött och sallad. Även vatten kan föra smittan vidare. Smitta direkt från person till person är ovanligt.

Tiden från att man smittats till att man blir sjuk är två till sju dagar. Sjukdomen kan variera mycket från person till person. Vanliga symtom är hög feber, allmän sjukdomskänsla, diarré och magont. Men man kan också bära på bakterien utan att ha några besvär. Hälften av alla som drabbas blir bakteriefria inom två veckor, men ofta har man bakterien i avföringen i två till fem veckor. För det mesta läker sjukdomen snabbt. Det är viktigt att dricka mycket och ersätta den vätska kroppen förlorar. Sjukdomen behöver sällan behandlas med antibiotika.

Ungefär 7 000 personer smittas av campylobakter varje år enligt rapporter till Svenska smittskyddsinstitutet. En dryg tredjedel av dessa smittas i landet. Förmodligen är det ännu fler som smittas, som inte söker inte sjukvård.

Det viktigaste för att förebygga sjukdomen är noggrann hygien när man hanterar och lagar mat. Är maten inte ordentligt kokt eller stekt kan man bli sjuk av campylobakter.

”Sommarmage” – matförgiftning
Om man blir matförgiftad brukar symtomen komma en till sex timmar efter en måltid och man blir kraftigt illamående, får knipsmärtor i magen och våldsamma kräkningar. Ofta har man diarré, men feber är ovanligt.

Man blir matförgiftad när bakterier har bildat ett gift i maten. Det är typiskt för sjukdomen att flera personer som ätit samma mat blir sjuka ungefär samtidigt. Bakterierna smittar inte från person till person. De flesta som drabbas blir återställda inom ett till två dygn. Under tiden är det bra att dricka mycket och ersätta den vätska kroppen förlorar.

Exempel på bakterier som orsakar matförgiftning är gula stafylokocker. Det finns flera andra bakterier som kan ge matförgiftning på samma sätt. Matförgiftning är vanligast under sommaren och beror ofta på dålig förvaring eller hantering av maten, som till exempel långsam nerkylning.

Magsjuka kan orsakas av antibiotika
Det är vanligt med lindriga tarmbesvär, lös avföring och illamående, när man behandlas med antibiotika. Besvären brukar gå över när man slutar med medicinen. Men ibland rubbas bakteriefloran i tarmen. Det ger ofta besvär i slutet av, eller efter, en kur. I vissa fall kan en bakterie som heter Clostridium difficile börja växa i antal och ge besvär med feber, kräkningar och diarréer. Behandlingen går i lindriga fall ut på att dricka mer och ersätta den vätska kroppen förlorar. Vid svårare besvär kan man behöva särskild behandling med antibiotika för att få bort bakterien och symtomen.

Diagnos och vård
När bör man söka hjälp?

Man bör kontakta vårdcentral eller sjukhus om man har symtom på magsjuka och

• inte får behålla vätska och riskerar vätskebrist i kroppen
• är mycket trött och kraftigt påverkad
• har blodiga diarréer
• har hög feber och fryser
• har kraftiga magsmärtor eller ihållande kräkningar.
  

Det finns risk för farlig vätskebrist i kroppen om man inte får i sig tillräckligt med vätska, är torr i munnen, törstig, kissar lite, har koncentrerad urin och är blek och hålögd.

Kraftiga diarréer och kräkningar är särskilt allvarligt hos spädbarn, gamla eller personer som är medtagna av annan sjukdom. Barn är mycket känsliga för vätskebrist och man bör kontakta läkare om de till exempel är onormalt trötta, lättirriterade, törstiga och kissar mindre.

Om man äter medicin på grund av kroniska sjukdomar och får magsjuka bör man rådgöra med läkare om man skall ta sin medicin som vanligt eller inte. Vissa mediciner kan man behöva göra uppehåll med om man är magsjuk, till exempel vissa typer av medicin mot högt blodtryck eller hjärtsvikt. Om man får behandling av diabetes med läkemedel som innehåller metformin och blir magsjuk, med svårigheter att äta fast eller flytande föda under mer än ett dygn, bör man genast kontakta sin läkare eller söka akutvård på sjukhus.

Man bör även uppsöka en läkare på till exempel en vårdcentral om magsjukan har uppstått under eller direkt efter en utlandsresa, framförallt om man levt under mer enkla förhållanden, eller om man har haft diarré i mer än en vecka.

Om man behöver fråga om råd
Om man har besvär, men är osäker på hur man ska bedöma sjukdomen eller behöver råd kring mat och dryck, kan man ringa till sjukvårdsrådgivningen eller kontakta en distriktssköterska. Om det gäller ett barn kan man vända sig till en vårdcentral, barnavårdscentral eller till en barnmottagning på sjukhus.

Oftast klarar man sig hemma
Det viktigaste vid magsjuka är att motverka förluster av vätska och salt. Oftast klarar man detta själv hemma. För det mesta behövs inte heller någon behandling med till exempel antibiotika.

Ibland behövs vård på sjukhus
Beroende på vad som är orsaken till besvären tas man om hand och får lämplig behandling. Om man till exempel har allvarlig vätskebrist kan man behöva bli inlagd på sjukhus för att få vätska och salter direkt in i blodet via dropp.

Tänk på att dricka mycket
Magsjukan brukar gå över av sig själv inom några dygn. Det viktigaste är att dricka mycket för att undvika vätskebrist. Man kan pröva med vatten eller te, men man kan också pröva särskild vätskeersättning som finns att köpa på apotek. Man bör undvika för söta drycker, eftersom alltför mycket socker kan ge mer diarré.

Vanligen får man i sig två till tre liter vätska per dygn med mat och dryck. Vid magsjuka bör man dricka mer, ungefär två deciliter extra per lös avföring. Om det är varmt eller om man har feber kan behovet vara ännu större. Det är lättare att få i sig vätskan om man tar små klunkar i tät följd, ungefär en matsked, eller en klunk varannan minut. Om man dricker för snabbt fylls magsäcken och det stimulerar kräkning och tömning av tarmen.
Små barn behöver mer vätska än vuxna, i förhållande till kroppsvikten.

Man bör undvika för söta drycker, eftersom alltför stora mängder socker kan göra att man får mer diarré. Så snart man känner sig lite bättre och vill börja äta igen är det bra att pröva vanlig mat direkt.

Vuxna och barn över tolv år kan använda receptfria, stoppande läkemedel vid diarré, förutsatt att man inte har hög feber eller blodiga och slemmiga diarréer. Exempel på sådana läkemedel är Imodium, Dimor och Loperamid. Medlen fungerar inte mot kräkningar utan ska enbart användas om man har diarréer. Medicinskt kol har ingen effekt vare sig mot diarré eller kräkningar.

Viktigt tvätta händerna
För att undvika att magsjuka sprids är det extra viktigt med noggrann hygien. Det är bra att tvätta händerna med flytande tvål före måltider och efter toalettbesök. En egen handduk eller engångshanddukar behövs.

Smittan sprids ofta genom maten, till exempel om den som är magsjuk lagar mat till andra. Därför är det bra att undvika att laga mat. Om man har variga sår på fingrarna ska man inte alls laga mat.

Använd olika skärbrädor och kyl ner maten snabbt
I köket bör man använda olika knivar för kött och grönsaker, och diska dem noggrant mellan varje användning. Det är bra att även använda olika skärbrädor för kött och grönsaker, rengöra dem ordentligt under rinnande vatten och torka dem med ren handduk eller låta dem lufttorka.

Man bör undvika att låta mat stå framme länge. Det gäller även kallskuret. Man bör också vara noggrann med att kyla ner mat snabbt och sedan förvara den kallt. Vid uppvärmning av mat ska man se till att den hettas upp ordentligt.

Olika undersökningar hos läkaren
Om man behöver söker vård för sin magsjuka är den egna berättelsen viktig för att få fram orsaken till besvären. Läkaren eller sjuksköterskan brukar till exempel fråga om

• det finns andra i omgivningen med samma besvär
• vad man har ätit innan besvären börjat och om det finns fler sjuka som ätit samma mat
• om man varit utomlands nyligen
• om man använder eller har använt något läkemedel nyligen
• om man arbetar med mat eller tar hand om människor inom vård och omsorg.
  

Hur besvären har yttrat sig är viktigt. Hög feber, blodiga och slemmiga diarréer och att man känner sig rejält sjuk kan tyda på att sjukdomen är allvarlig. Diarréernas utseende, storlek och antal ger också ledtrådar om vad som kan ha orsakat magsjukan. Magsmärtor kan vara ett symtom på magsjuka som orsakats av infektion, men kan också tyda på att man har någon annan sjukdom i magen.

Kroppen undersöks
Läkarens kroppsundersökning är viktig för att bedöma hur allvarlig sjukdomen är och utesluta andra möjliga orsaker till besvären. Läkaren undersöker magen genom att känna och klämma försiktigt på den. Blodtryck och puls mäts. Om man har vätskebrist blir ofta blodtrycket lägre och pulsen slår snabbare. Läkaren undersöker också huden och slemhinnorna i munnen. Vissa sjukdomar kan ge utslag eller blödningar i huden. Har man vätskebrist blir huden mindre elastisk och slemhinnorna i munnen blir torrare.

Ibland tas prover
När man har berättat om sina besvär och blivit undersökt avgör läkaren om man ska lämna några prover. Ibland kontrolleras blodvärdet, Hb, eller tas så kallad snabbsänka (CRP). Ibland behöver salter mätas i kroppen och urinprov lämnas. Om det finns fler sjuka i omgivningen som har magsjuka som orsakats av virus så behövs för det mesta inga fler prover. Det går visserligen att ta reda på vilket virus som ligger bakom en magsjukdom med hjälp av provtagning från avföring eller kräkning, men det görs bara i enstaka fall, i början av ett större sjukdomsutbrott eller om det är oklart vad man lider av. Behandlingarna brukar inte skilja sig åt beroende på olika virus.

Man kan behöva lämna avföringsprov
Om man har varit utomlands eller om symtomen gör att läkaren misstänker att bakterier orsakat magsjukan, brukar man få lämna avföringsprov för odling. Om läkaren misstänker tarmparasiter får man lämna avföringsprov för undersökning i mikroskop. För vissa bakterier kan så kallade serologiska blodprover användas. Då undersöks om kroppen har bildat antikroppar mot ett smittämne. Om man har svåra besvär går det även att ta bakterieodlingar från blodet.

Antibiotika brukar inte vara nödvändigt
En del infektioner kan göra att man behöver behandling med antibiotika, men oftast behövs det inte. För vissa bakterier, till exempel de vanligaste formerna av salmonella, kan antibiotikabehandling göra att det tar längre tid innan bakterien försvunnit helt från tarmen. Om antibiotika används för mycket och för ofta kan det också innebära att bakterierna blir mer resistenta, det vill säga motståndskraftiga, mot läkemedlet.

Bra att stanna hemma lite längre
Om man har varit magsjuk brukar det vara bra att stanna hemma någon dag extra efter att man har blivit friskt för att man inte ska smitta andra. För barn i förskolan brukar man rekommendera att de kan gå tillbaka när de äter som vanligt och inte har kräkts eller haft vattentunn diarré under de senaste två dygnen.

Källa:
www.1177.se – Landstingens och regionernas gemensamma webbplats för råd om vård.