apoteksgruppen

Schizofreni är en form av psykos, det vill säga ett tillstånd som innebär att man uppfattar verkligheten på ett annat sätt än andra. Schizofreni varar minst ett halvår och oftast hela livet. Sjukdomen brukar däremot bli lindrigare med åren.

Det finns olika former av schizofreni. Det vanligaste är att sjukdomen utvecklas under en tid. En del får en psykos bara en gång, medan det hos andra är återkommande.

Schizofreni beror på en kombination av arv och miljö. Det finns en genetisk känslighet som gör att man lättare får en psykos när man utsätts för påfrestningar, men risken ökar också om man till exempel röker cannabis eller är med om svåra upplevelser.

De flesta är unga när de blir sjuka första gången. Om man har schizofreni kan man oftast leva ett vanligt liv, med hjälp av psykologiskt stöd, en meningsfull sysselsättning och ett socialt kontaktnät.

Schizofreni visar sig framförallt genom

• att man blir inåtvänd och drar drar sig undan familj och vänner
• hallucinationer och besynnerliga vanföreställningar, som att man är förföljd eller övervakad utan att vara det
• oro, sömnsvårigheter eller plötsliga vredesutbrott.

Behandlingen består dels av antipsykotiska läkemedel, som de flesta behöver ta i flera år. De minskar symtomen men botar inte själva sjukdomen.

I behandlingen ingår också samtal och hjälp med att bland annat ta hand om det sociala livet. Det är viktigt att både den som är sjuk och anhöriga får psykologiskt stöd. Ofta går man även i psykoterapi.

När man har schizofreni är det viktigt att man känner sig trygg. Man brukar kunna få stöd och behandling hemma eller på en sjukhusavdelning. Långvarig sjukhusvård behövs sällan.

Om man själv eller någon anhörig har flera symtom som gör att man misstänker en psykos ska man ta kontakt med en ungdoms- eller vuxenpsykiatrisk mottagning.