apoteksgruppen

Om man har migrän får man anfall av sprängande huvudvärk som oftast pågår i ett halvt till ett dygn. Värken blir värre av fysisk ansträngning eller om man rör på huvudet. Orsaken är inte känd men migrän kan utlösas av till exempel stress, hormonförändringar eller viss mat och dryck. Risken att få migrän ökar om man har en släkting som har det.

Huvudvärken kommer antingen plötsligt eller med olika symtom innan. Symtomen kan vara otydliga, till exempel att man får magproblem eller humörsvängningar, eller tydliga i form av så kallad aura. Aura kan till exempel vara synfenomen, sämre tal eller sämre känsel. Efter ett migränanfall känner man sig ofta trött, irriterad och apatisk.

Nästan var femte kvinna och var tionde man har migrän. Problemen brukar minska efter 40-årsåldern. Barn kan också få migrän, men det är ovanligare och anfallen är kortare.

P-piller kan göra besvären värre.

När man får migrän är det vanligt att man

• får en intensiv och svår pulserande värk som sitter vid ena ögat eller sidan av huvudet, men värken kan också vara dubbelsidig
• blir överkänslig för dofter, ljus och ljud
• mår illa och kräks.

Besvären brukar minska om man äter och sover bra. Det kan också hjälpa med motion, avslappningsövningar och akupunktur. När man får ett anfall hjälper det att lägga sig och vila på en lugn och mörk plats. Om man somnar går det ofta över snabbare.

Receptfria värktabletter kan lindra värken men har man svårare migrän kan man behöva receptbelagda medel. Ofta kan medicinerna lindra anfallet om man tar dem tidigt.

Om man är orolig för att man har migrän kan man ringa sjukvårdsrådgivningen eller kontakta en vårdcentral. Detsamma gäller om man har migrän och behöver ta mediciner ofta, eller om medicinerna inte hjälper.

Har man aurakänningar eller migränanfall i flera dygn ska man söka vård på en akutmottagning.