apoteksgruppen

Att kissa i sängen kan kännas genant och vara jobbigt. Det gäller särskilt för lite större barn, men redan från femårsåldern brukar barnet tycka att det är mycket besvärande och påfrestande.

För att kunna bestämma själv när man ska kissa finns det nerver i urinblåsans väggar som talar om för hjärnan när blåsan är full eller behöver tömma sig. Att kissa i sängen är oftast en mognadsfråga, barnet lär sig med tiden att styra över urinblåsan och hålla sig på natten.

Sängvätning kan också bero på till exempel att barnet har för lite av ett hormon som styr hur mycket man kissar på natten, urinvägsinfektion eller att barnet är oroligt för något.

Sängvätning är till stor del ärftligt och vanligare bland pojkar än bland flickor.

Små barn kan kissa i sängen ganska ofta. Det är först när ett barn är över fem år och kissar i sängen flera gånger i veckan som det kallas sängvätning.

Oftast behövs ingen behandling och sängvätningen försvinner av sig själv, men alla barn blir hjälpta av regelbundna toalett- och matvanor. Man kan försöka lära barnet att till exempel kissa regelbundet på dagen och dricka mindre på kvällen.

Om barnet är sex år eller äldre kan det få behandling mot sängvätning. Om man tar kontakt med vården görs först en utredning för att undersöka orsakerna till sängvätningen. Ibland kan man sedan få ett sängvätningslarm eller läkemedel som gör att barnet kissar mindre på natten.

Om man är orolig för ett barn som kissar i sängen, eller har ett barn som ber om hjälp med att bli av med sin sängvätning, kan man ringa sjukvårdsrådgivningen eller kontakta en vårdcentral.