apoteksgruppen

Njurarnas huvudsakliga uppgifter är att rena blodet från restprodukter som kroppen inte behöver och att avlägsna överflödigt vatten. Njursvikt innebär att njurarna av någon orsak inte klarar av det, och skadliga ämnen och vatten stannar kvar i kroppen.

Njursvikt kan utvecklas snabbt, under några dagar till ett par veckor. Det kallas då akut njursvikt och kan till exempel bero på kraftig vätskebrist eller att urinen har svårt att lämna njurarna på grund av att prostatan är förstorad. Om man får akut njursvikt blir man oftast bra igen när man har fått behandling för orsaken.

Kronisk njursvikt innebär att njurarna långsamt blir sämre, ofta under flera år. Orsaken kan bland annat vara att man har en njurinflammation eller diabetes. Sjukdomen kan bromsas upp om man får behandling för sådant som ökar risken för att njurarna ska skadas.

Om njurarnas funktion bara är lite nedsatt har man oftast inga symtom. En njursjukdom brukar då upptäckas genom att man lämnar blod- eller urinprover av någon annan anledning.

Om njurarnas funktion är mycket nedsatt är det vanligt att man blir trött, mår illa och får klåda på kroppen.

Om man får akut njursvikt får man behandling för det som har orsakat njursvikten. Till exempel kan man få vätska om man har vätskebrist, eller en urinkateter om man har besvär med prostatan.

Om man har kronisk njursvikt får man i första hand behandling som ska se till att njurarnas funktion inte försämras så fort. Det är främst behandling mot högt blodtryck. Om man får symtom får man behandling för dem.

När njurarna nästan helt har slutat fungera behöver man behandlas med dialys, eller få en njure transplanterad.

Man bör kontakta en vårdcentral om man

• är mycket trött, illamående och har klåda på kroppen
• kissar blod eller har skummande urin
• kissar betydligt mindre än vanligt.

Man ska söka vård direkt på en vårdcentral eller akutmottagning om man inte kan kissa fast man är kissnödig.

Man kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen för att få råd.