apoteksgruppen

Urinen är vanligtvis gul, ljusare eller mörkare beroende på vad barnet har ätit och hur mycket barnet har druckit. Om urinen är röd eller rödbrun kan den innehålla blod. Urinen kan också färgas röd om barnet har ätit rödbetor. Vissa färgämnen i godis eller en del läkemedel kan också färga urinen röd. Ibland kan barnet ha blod i urinen utan att det är synligt för ögat utan det upptäcks med hjälp av urinprov. Det går då att se om det finns röda blodkroppar i urinen med hjälp av en urinsticka eller genom att titta i mikroskop.

Nyfödda kan under de första levnadsdagarna ha en tegelröd fläck i blöjan.  Det är vanligen inte blod utan beror på salter i urinen, så kallade uratkristaller, och är helt normalt. 

Den vanligaste orsaken till blod i urinen hos barn är urinvägsinfektion som orsakas av att bakterier kommer in i urinröret och vidare upp i urinblåsan. Det är den vanligaste formen av urinvägsinfektion. Ibland sprider sig bakterierna upp till ena eller båda njurarna. Infektionen heter då njurbäckeninflammation, pyelonefrit. Njurbäckeninflammation är en allvarligare infektion.

Vid en urinvägsinfektion blir slemhinnan i urinblåsan, urinröret eller njurbäckenet irriterad och blod kan läcka från slemhinnans små blodkärl och följa med urinen ut.

Njurinflammation, nefrit, kan vara en annan orsak till blod i urinen och innebär en inflammation av den del av njuren som bland annat renar blodet. Ovanliga orsaker till blod i urinen hos barn kan vara missbildningar, ärftliga njursjukdomar eller njursten. 

Om barnet har blod i urinen behöver orsaken alltid utredas så att barnet kan få lämplig behandling. I första hand får barnet lämna urinprov som kan visa om det finns blod, äggvita eller bakterier i urinen.  Barnet får också lämna blodprov som visar blodvärdet, vita blodkroppar och hur njurarna fungerar.  Njurarna renar blodet från olika restprodukter och genom att mäta halten av ämnen som urea och kreatinin i blodet kan njurfunktionen bedömas.  På senare år kan även halten av ett annat ämne i blodet, cystatin-c, använts för att mäta njurfunktionen.

Om barnet har en infektion i kroppen, till exempel halsfluss eller ett infekterat sår på huden, tas en odling därifrån för att se om det finns bakterier som kan ha orsakat en så kallad njurinflammation.

Blod i urinen försvinner alltid när urinvägsinfektionen eller njurinflammationen går över.

Om barnet har blod i urinen under en längre tid kan barnet behöva genomgå olika typer av undersökningar av urinvägarna och njurarna.

För att se hur njurarna fungerar kan en så kallad njurclearenceundersökning göras. Då sprutas ett särskilt ämne in i blodet och sedan mäter man hur väl njurarna kan rena blodet från just det ämnet under en viss tid.

Det går också att se hur påverkad njuren är av till exempel en infektion med hjälp av en undersökning som kallas scintigrafi. Det går till så att en särskild vätska sprutas in direkt i blodet. Vätskan fastnar i de delar av njuren som fungerar normalt. Med hjälp av en så kallad gammakamera kan man se områden med nedsatt funktion tydligt på bilderna.

En ultraljudsundersökning visar njurarnas storlek och hur de ser ut. Vid en cystoskopi förs ett instrument in i urinröret så att det går att se in i urinblåsan och undersöka den. Barnet får bedövning före undersökningen.

För att se hur njurens vävnad ser ut kan en så kallad njurbiopsi behöva göras. Då tas en liten bit av njurens vävnad ut med hjälp av en tunn nål och undersöks sedan i mikroskop.  Små barn brukar bli sövda under en njurbiopsi medan äldre barn får lokalbedövning och lugnande läkemedel. Det kan finnas risk för en blödning i njuren efter undersökningen och därför behöver barnet ligga i sängen under det närmaste dygnet.  Större barn bör inte idrotta de närmaste en till två veckorna efter undersökningen.

Cystoskopi

Ultraljud

Blod i urinen behandlas olika beroende på orsak. Ibland behövs ingen behandling, men om orsaken till exempel är en urinvägsinfektion brukar barnet få antibiotika. Om barnet har en njurbäckeninflammation kan barnet behöva få vård på sjukhus för att få antibiotika direkt i blodet.

Om barnet har blod i urinen bör man söka vård på en vårdcentral eller en barnmottagning.

Om barnet samtidigt har feber, ont i magen eller ont högt upp i ryggen bör man söka vård direkt på en vårdcentral, barnmottagning eller akutmottagning

Man kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen för råd.