apoteksgruppen

Urinen är vanligtvis gul, ljusare eller mörkare beroende på hur mycket man har druckit. Om man däremot upptäcker att urinen är röd eller rödbrun kan den innehålla blod. Urinen kan också färgas röd om man har ätit rödbetor.

De vanligaste orsakerna till att man har blod i urinen är urinvägsinfektion, njursten eller att mensblod har blandats med urinen. Andra orsaker kan till exempel vara att man har någon njursjukdom eller att man behandlas med blodförtunnande läkemedel. Det kan också bero på att man har en tumör i urinvägarna. Blod i urinen hos barn kan ibland bero på att de har fått en njurinflammation som följd av halsfluss, men det är mycket ovanligt.

Man kan också få blod i urinen om man har ansträngt sig kraftigt fysiskt eller har fått ett slag mot njuren. Då går det snabbt över och är oftast ofarligt.

Om man bara har en liten mängd blod i urinen brukar man inte se det själv, men det upptäcks vid ett urinprov. Orsakerna till att det har läckt små mängder blod till urinen är oftast lättare irritationer i njurarna, urinvägarna eller prostatan.

Blod i urinen behandlas olika beroende på orsak. Ibland behövs ingen behandling, men om man till exempel har en urinvägsinfektion brukar man få antibiotika. Njurstenar kommer oftast ut av sig själva när man kissar, men om de är stora kan man behöva få behandling.

Om man märker att urinen är röd, och man inte har ätit rödbetor och kan utesluta att det handlar om mensblod, ska man kontakta en vårdcentral.

Man kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen för råd.