apoteksgruppen

En rektoskopi innebär att ändtarmen undersöks med hjälp av en rörformad tarmkikare, ett så kallat rektoskop. Man kan bland annat få gå igenom undersökningen om man har ont i magen eller har besvär med avföringen.

Rektoskopin kan till exempel visa om det finns sår, blödningar eller tumörer i ändtarmen eller om ändtarmen är inflammerad. Läkaren kan också ta prover från tarmen med hjälp av en liten tång som förs in i rektoskopet.

En del läkemedel kan göra att det finns en liten ökad risk att undersökningen ger blödningar. Därför ska man berätta för läkaren vilka mediciner man använder.

Man kan äta och dricka som vanligt innan undersökningen.

Ibland görs ändtarmen ren med hjälp av en vätska, ett så kallat mikrolavemang. Ungefär fem milliliter sprutas in i ändtarmsöppningen med en liten pip. Ibland får man själv göra detta hemma, ibland görs det på mottagningen.

Man får oftast ligga ner på vänster sida när läkaren för in rektoskopet, men ibland får man stå på alla fyra mot ett särskilt stöd. Om det behövs gör läkaren rent med en liten sug som förs in i rektoskopet.

För att tarmen ska bli lättare att undersöka spänns den upp genom att luft pumpas in genom röret. Ibland tas också ett litet prov från ändtarmen med hjälp av en tång.

Det kan kännas lite obehagligt när luften pumpas in, men det brukar inte göra ont. Undersökningen tar ungefär tio minuter.

Oftast mår man som vanligt efter undersökningen, men om läkaren har tagit ett prov kan det blöda lite efteråt. Om det blöder mycket eller det inte slutar inom några timmar ska man kontakta mottagningen.