apoteksgruppen

Den vanligaste formen av huvudvärk är spänningshuvudvärk. Den är ofarlig och sällan svår, och går oftast över av sig själv.

Huvudvärken kan bero på spända muskler, men det kan även ha andra orsaker. Värken utlöses ofta av till exempel stress, trötthet och känslomässiga påfrestningar.

Spänningshuvudvärk är vanligare bland kvinnor än bland män. Den börjar vanligtvis när man är 20-40 år, men även barn kan få den. Om man har spänningshuvudvärk mer än 15 dagar i månaden under längre tid än ett halvår kallas den för kronisk spänningshuvudvärk.

När man får spänningshuvudvärk är det vanligt att man har en dov, molande eller tryckande värk, ofta på båda sidor av huvudet. Man brukar ha ont i återkommande perioder som varar från timmar till dagar.

När man får kronisk spänningshuvudvärk brukar man också ofta ha ömma punkter i hårbotten eller i nacken, och ibland i käkmusklerna. Man kan också vara allmänt trött, ha gungande yrsel, öronsus och minnes- eller koncentrationssvårigheter.

Man kan göra ganska mycket själv, till exempel kan man försöka minska stressen och ändra dåliga arbetsställningar. Om huvudvärken beror på att man ser dåligt kan det hjälpa om man får glasögon. Värken blir inte värre, utan kan tvärtom lindras, av att man anstränger sig fysiskt.

Är huvudvärken lindrig hjälper ofta receptfria värktabletter. Mot svårare värk kan man ibland få receptbelagda läkemedel. Man ska vara försiktig med värktabletter eftersom man kan få huvudvärk av att använda för mycket.

Man kan ringa sjukvårdsrådgivningen eller kontakta en vårdcentral om

• huvudvärken sitter i mer än en vecka
• man äter värktabletter flera gånger i veckan
• huvudvärken ökar
• om man är 50 år och inte har haft spänningshuvudvärk tidigare
• huvudvärken stör det vardagliga livet.