apoteksgruppen

Skolios innebär att man har en krokig ryggrad. Det vanligaste är så kallad funktionell skolios som betyder att ryggraden rätas ut när man sitter eller ligger. Orsaken brukar vara att benen är olika långa eller att bäckenet är snedställt.

Man kan också ha en skolios som inte ändrar sig när man till exempel lägger sig ned, vilket kallas strukturell skolios. Det är ofta svårt att veta vad den här typen av skolios beror på. Ibland kan skoliosen bero på medfödda förändringar i kotpelaren, tillväxtstörningar eller sjukdomar i muskel- eller nervsystemet.

Det är mycket ovanligt att en lindrig skolios ger besvär men om en kraftig skolios inte behandlas kan den ge olika typer av symtom. Till exempel kan man

• få ont i ryggen
• känna sig trött
• ha svårt att andas ordentligt.

Eftersom de allra flesta skolioser är lindriga behöver man oftast ingen behandling om man är vuxen. Barn i skolåldern med funktionell skolios kan ibland få pröva ett inlägg i skon, vilket kan göra att ryggen rätas ut.

Om man inte vuxit färdigt och det finns risk för att man kommer att utveckla en kraftigare skolios, kan man behandlas med korsett tills man slutat växa för att förhindra att ryggen blir snedare.

Om man har en väldigt kraftig skolios, som ger besvär, kan en operation vara den bästa behandlingen på längre sikt.

Man kan få hjälp av en sjukgymnast med lämpliga övningar som stärker musklerna i ryggen och magen, men sjukgymnastiken kan inte påverka själva krökningen av ryggraden.

Hos skolbarn brukar skolios upptäckas hos skolhälsovården som kan besluta om det behövs ytterligare undersökningar eller behandling.

Om man som vuxen har så stora besvär att man själv tycker att man behöver behandling kan man kontakta sin vårdcentral.

Man kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen för att få råd.