apoteksgruppen

Om man bryter fotleden har man fått ett brott ovanför fotleden, i den nedre delen av skenbenet eller vadbenet. Det är vanligast att bryta den yttre fotknölen, vilket är den nedersta delen av vadbenet. Ett brott på fotleden kan innebära allt från en spricka till att skelettet går av helt.

Skadan beror oftast på att man trampar snett eller vrider vristen när man faller. När man blir äldre blir skelettet ofta skörare och då ökar risken att skada sig.

Många får långdragna besvär, det är inte ovanligt att man ett år efter skadan till och från exempelvis blir stel och har ont. En del har besvär ännu längre. Med sjukgymnastik och träning blir de flesta bra.

Om man får ett fotledsbrott är det vanligt att man har ont i fotleden och svårt att gå och belasta foten. Man brukar också vara kraftigt svullen och ha ett stort blåmärke över fotleden.

Det är bra att hålla benet högt eftersom det lindrar svullnaden och smärtan. Svullnaden kan också minska om fotleden lindas.

Om röntgenundersökningen visar att det är ett litet brott brukar det räcka att få en elastisk binda eller en plastskena som stöd. Har man fått ett mer komplicerat fotledsbrott behöver man oftast gipsas. Ibland måste man opereras innan man gipsas för att de skadade benen ska läggas till rätta. Benen låses då fast med skruvar, plattor, metalltråd eller ett metallstöd.

Gipset sitter vanligtvis på i drygt en månad. En vecka efter det har satts på brukar man röntgas igen för att läkaren ska kunna kontrollera att fotleden läker som den ska.

I början behöver man ta smärtstillande läkemedel. För att man snabbare ska kunna gå och röra sig som vanligt är det viktigt att göra sjukgymnastik. Man får lära sig hur man ska träna foten.

Om man misstänker att man har fått ett fotledsbrott ska man söka vård direkt på en akutmottagning eller en vårdcentral.

Man kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen för råd.