apoteksgruppen

Gikt är en ledsjukdom som i de allra flesta fall visar sig genom att man plötsligt får mycket smärtsamma ledinflammationer som kommer utan förvarning. Sjukdomen är vanligast hos män, och blir vanligare ju äldre man är. Oftast drabbas bara en enstaka led. Mest vanligt är att stortåns inre led blir inflammerad.

Gikt orsakas av att det bildats kristaller av urinsyra i en led. Urinsyra är ett svårlösligt ämne som kroppen gör sig av med genom njurarna. Urinsyra bildas när kroppen bryter ner en grupp ämnen som kallas puriner. Risken för att urinsyrakristaller ska fällas ut i en led och orsaka inflammation ökar med ökande urinsyranivå i blodet och ju längre tid förhöjningen varat. Kristallerna kan liknas vid små vassa nålar och orsakar inflammation i den led där de bildats. Detta orsakar oftast plötslig och kraftig ömhet, svullnad, rodnad och smärta i leden. Men höga nivåer av urinsyra i blodet innebär inte automatiskt att man får besvär med gikt. Det är vanligt att man får allt högre urinsyranivåer när man blir äldre, men de flesta drabbas trots detta inte av gikt.

Urinsyran är mer lättlöslig i urin. Men det förekommer även att det kan bildas kristaller i urinen, med njursten som följd.

Vid enstaka, akuta giktattacker är det vanligast att bara använda så kallade cox-hämmare, som även kallas NSAID. Exempel på vanliga cox-hämmare är ibuprofen eller diklofenak. En helt annan typ av medicin som kan användas vid plötslig giktattack är kolkicin. Kolkicin används framför allt om man inte kan ta cox-hämmare, exempelvis på grund av magbesvär eller allergi. Inflammationen vid gikt kan även behandlas med injektion av kortison i den drabbade leden, eller som en kort tablettkur.

Vid upprepade attacker används dessutom förebyggande behandling. För att förebygga giktattacker finns tre olika läkemedel att välja mellan

• allopurinol
• kolkicin
• probenecid.

Cox-hämmare är namnet på en grupp läkemedel som lindrar smärta och dämpar inflammationer. Gemensamt för de läkemedel som tillhör gruppen är att de hämmar ett enzym i kroppen som kallas för cyklooxygenas, cox. Detta leder till minskad bildning av prostaglandin i blodet. Prostaglandin är ämnen som bidrar till att bland annat inflammation och smärta ökar. Cox-hämmare används vid enstaka giktattacker för att lindra symtomen.

Allopurinol sänker halten urinsyra i blodet och urinen vid gikt genom att minska aktiviteten i det enzym som behövs när kroppen bildar urinsyra. På så sätt förhindras att urinsyran fälls ut och bildar kristaller i leder och vävnader. Dessutom förhindras att det bildas njursten i urinvägarna.

Allopurinol används bara i förebyggande syfte, alltså för att undvika nya giktattacker, och är det läkemedel som oftast används vid gikt.

Kolkicin dämpar inflammationen i lederna vid behandling av gikt. Det är inte känt på vilket sätt medicinen dämpar inflammationen.

Kolkicin kan användas både vid akuta giktanfall och som förebyggande vid kronisk gikt.

Probenecid skyndar på utsöndringen av urinsyra via urinen. Då minskar mängden urinsyra i blodet och risken för att få en ny giktattack minskar. Probenecid används framför allt om man är överkänslig mot allopurinol. Probenecid används i förebyggande syfte, alltså för att undvika nya giktattacker.

Cox-hämmare kallas även med en annan förkortning NSAID. Dessa läkemedel hämmar ett enzym som kallas cyklooxygenas, ofta förkortat cox.

Cox är ett enzym som bidrar till att det bildas prostaglandiner i kroppen. Prostaglandiner är ämnen som bidrar till inflammationer med symtom som till exempel smärta, svullnad och rodnad. När cox hämmas minskar bildningen av prostaglandiner, och besvären minskar. Smärtan lindras snabbt, inom någon timma, men det kan dröja ungefär en till tre veckor innan andra symtom som till exempel svullnad och rodnad försvinner. Cox-hämmarna lindrar bara symtomen.

Det finns många olika cox-hämmare. Alla fungerar på liknande sätt, men de är olika när det gäller verkan, risk för biverkningar och hur ofta man behöver ta medicinen. Ett och samma läkemedel kan ha olika effekt hos olika personer. Därför kan det ibland löna sig att byta till ett annat preparat om man får biverkningar eller inte är nöjd med effekten.

Man ska aldrig kombinera cox-hämmare med andra smärtlindrande läkemedel utan att först ha talat med läkare eller apotekspersonal. Många värkmediciner liknar varandra, och det gör att den totala dosen kan bli för hög. En för hög dos kan vara farlig och ökar risken för biverkningar.

Om man är hjärt-lungsjuk, njursjuk eller allergisk ska man vara försiktig med cox-hämmare och bara ta dem i samråd med läkare. Cox-hämmarna påverkar prostaglandin, och prostaglandiner är viktiga för att till exempel magsäck, njurar, lungor, lever och hjärta ska fungera normalt.

Man ska inte använda cox-hämmare om man har magsår och man ska vara försiktig med att använda medicinen om man har andra besvär från magens slemhinna eller har haft magsår någon gång förut. Ibland kan man få medicin som skyddar magen samtidigt som man behandlas med cox-hämmare.

De allra flesta cox-hämmare minskar blodplättarnas förmåga att klibba fast vid varandra. Det ökar risken för blödningar, och medicinerna bör oftast inte användas samtidigt som man tar blodförtunnande läkemedel för att förebygga blodproppar, till exempel warfarin.

Gikt är ovanligt vid graviditet. Cox-hämmare kan ha skadliga effekter under graviditet och amning. Man måste därför alltid rådfråga läkare om man funderar på att använda denna typ av läkemedel under graviditet eller amning.

Alla läkemedel kan ge oönskade effekter. En del får biverkningar av en läkemedelsbehandling, andra inte. Ibland minskar biverkningarna när man har tagit läkemedlet en tid. Om man har besvärliga biverkningar bör man kontakta sin läkare. Dosen kan behöva ändras eller så kan man få prova ett annat läkemedel eller kanske en helt annan typ av behandling.

En del personer som använder cox-hämmare kan få magbesvär. Oftast är det lättare besvär med sveda i mellangärdet, irritation eller illamående, men det kan i värsta fall även utvecklas till magsår. Orsaken till detta är att cox-hämmarna minskar mängden prostaglandiner, som skyddar magslemhinnan från magsäckens sura och frätande innehåll. Läkemedel som har en skyddande effekt mot magsår i kombination med cox-hämmare kan vara ett sätt att lösa detta problem om det uppstår.

Cox-hämmare påverkar njurarna, vilket bland annat kan leda till att vätska samlas i kroppen och blodtrycket stiger. Om man är frisk för övrigt brukar inte detta vara farligt, men vid njur- eller hjärtsjukdom kan det utvecklas till livshotande tillstånd. Därför bör man undvika cox-hämmare om man lider av någon njur- eller hjärtsjukdom.

Vissa personer som använder cox-hämmare kan få huvudvärk. Då kan man behöva byta medicin.

Cox-hämmare kan göra att astma försämras. Om man har astma bör man rådgöra med läkare innan man använder denna typ av läkemedel. Vissa astmatiker har en överkänslighet mot acetylsalicysyra, som också hör till gruppen cox-hämmare. I vissa fall kan mycket allvarliga reaktioner uppstå vid denna typ av överkänslighet. Vid överkänslighet mot acetylsalicylsyra är det vanligt att man även är överkänslig mot andra cox-hämmare.

Ibland kan cox-hämmare påverka levern. Det brukar upptäckas i blodprover, där läkaren ser att man har en ökad mängd leverenzymer i blodet. Detta är vanligen ofarligt.

Cox-hämmare har många användningsområden förutom gikt. De används till exempel som febernedsättande, vid andra reumatiska sjukdomar och vid olika typer av smärtor från muskler, senfästen och leder. De kan även användas vid menssmärtor, migrän, njursten och smärtor efter operationer.

Diklofenak NM Pharma
Diklofenak Sandoz
Pronaxen
Ibumetin
Ipren
Naprosyn Entero
Naproxen BMM Pharma
Orudis och Orudis Retard
Voltaren och Voltaren T

Allopurinol sänker halten urinsyra i blodet och urinen vid gikt genom att hämma det enzym som behövs när kroppen bildar urinsyra. På så sätt förhindras så kallad urinsyrautfällning, det vill säga att urinsyran ”fälls ut” och bildar kristaller i leder och vävnader. Dessutom förhindras stenbildning i urinvägarna. Allopurinol används i förebyggande syfte, alltså för att undvika nya giktattacker.

Medicinen används för att undvika nya giktattacker. Man ska inte påbörja en behandling med läkemedel som innehåller allopurinol under en pågående giktattack. Det kan förvärra besvären. Däremot ska man inte avbryta behandlingen vid en ny giktattack.

Det är viktigt att medicinen tas regelbundet för att undvika nya giktattacker eller eventuella njurstensanfall.

Medicinen lindrar inte smärta, därför behöver man ofta ta smärtstillande medel som man skulle drabbas av en plötslig giktattack. Men smärtstillande läkemedel, även receptfria, kan påverka effekten av läkemedlet. Därför ska man bara använda smärtstillande läkemedel i samråd med läkare.

Om man får hudutslag av medicinen ska man avbryta behandlingen och kontakta läkare.

I vissa fall kan man få magbesvär som till exempel illamående eller kräkningar av läkemedel som innehåller allopurinol. Vissa kan även få hudutslag i samband med medicineringen.

Alla läkemedel kan ge oönskade effekter. En del får biverkningar av en läkemedelsbehandling, andra inte. Ibland minskar biverkningarna när man har tagit läkemedlet en tid. Om man har besvärliga biverkningar bör man kontakta sin läkare. Dosen kan behöva ändras eller så kan man få prova ett annat läkemedel eller kanske en helt annan typ av behandling.

Förutom vid gikt används allopurinol vid vissa njursjukdomar och om man har sten i urinvägarna som orsakats av salter av urinsyra. Medicinen kan även användas som förebyggande mot höga urinsyrahalter vid behandling av vissa tumörsjukdomar.

Allpurinol Nordic
Allopurinal Nycomed
Zyloric

Kolkicin dämpar inflammationen i lederna vid behandling av gikt. Det är inte helt känt på vilket sätt medicinen dämpar inflammationen, men en teori är att kolkicin påverkar de vita blodkropparna. Kolkicin kan användas både vid akuta giktanfall och som förebyggande vid kronisk gikt. Behandlingstiden kan variera.

Kolkicin ska inte användas vid vissa blodsjukdomar, vissa sjukdomar i mag- tarmkanalen, vid hjärtsjukdom eller allvarlig njursjukdom.

Vissa kan få biverkningar som till exempel illamående, kräkningar, magsmärtor och diarré.

Alla läkemedel kan ge oönskade effekter. En del får biverkningar av en läkemedelsbehandling, andra inte. Ibland minskar biverkningarna när man har tagit läkemedlet en tid. Om man har besvärliga biverkningar bör man kontakta sin läkare. Dosen kan behöva ändras eller så kan man få prova ett annat läkemedel eller kanske en helt annan typ av behandling.

I Sverige finns endast ett läkemedel, Kolkicin APL kapslar.

Probenecid ökar njurarnas utsöndring av urinsyra. Då minskar risken för nya giktattacker.

Läkemedel som innehåller probenecid används enbart för att förebygga nya giktattacker.

Probenecid ska inte användas av personer med svåra njurskador.

Det är viktigt att ta medicinen regelbundet och att inte avbryta behandlingen utan att först fråga läkare. Risken för nya giktanfall ökar när man avbryter behandlingen. Behandlingen ska inte avbrytas vid nya giktattacker.

Medicinen lindrar inte smärta, därför behöver man ofta ta smärtstillande medel om man skulle drabbas av en plötslig giktattack. Men smärtstillande läkemedel, även receptfria, kan påverka effekten av läkemedlet. Därför ska man bara använda smärtstillande läkemedel i samråd med läkare.

Det är viktigt att dricka mycket vätska när man behandlas med läkemedel som innehåller probenecid. För att sedan motverka att njursten bildas av urinsyran ska man även ta tabletter med natriumbikarbonat.

Man ska inte ta läkemedel som innehåller metotrexat (ett cytostatikum), till exempel Methotrexate eller Emthexat, när man behandlas med probenecid.

Vissa personer kan till exempel må illa av medicinen.

Alla läkemedel kan ge oönskade effekter. En del får biverkningar av en läkemedelsbehandling, andra inte. Ibland minskar biverkningarna när man har tagit läkemedlet en tid. Om man har besvärliga biverkningar bör man kontakta sin läkare. Dosen kan behöva ändras eller så kan man få prova ett annat läkemedel eller kanske en helt annan typ av behandling.

I Sverige finns ett läkemedel som innehåller probenecid, Probecid.