1. Trång förhud hos pojkar


    Vad beror trång förhud på?
    Orsaker till att förhuden inte kan dras tillbaka

    Att ha trång förhud innebär att inte kunna dra förhuden över ollonet så att ollonet blottas. Det kan exempelvis bero på att

    • sammanväxningar mellan förhuden och ollonet som gör att förhuden sitter fast på ollonet
    • förhudens öppning är för liten
    • det finns ärr i förhuden som gör den trång och svår att töja.

    Många som har trång förhud har inga besvär.

    Förhuden består av en yttre och en inre del. Den inre delen av förhuden som ligger på ollonet syns inte när ollonet är täckt. Först när förhuden dras tillbaka blir den inre delen synlig. Om förhuden är för trång är det vanligt att den inre delen inte alls syns, eller att den syns bara lite.

    Små pojkar har ofta trång förhud

    När pojkar föds har de vanligtvis trång förhud och hos de flesta nyfödda pojkar sitter den inre delen av förhuden fast mot ollonet med sammanväxningar. Att inte kunna dra tillbaka förhuden är normalt upp till skolåldern. Under de första åren kan förhuden dras tillbaka allt mer utan att man gör något speciellt för att det ska bli möjligt.

    Sammanväxningar lossnar oftast i samband med att pojken får erektion, eller om förhuden dras tillbaka upprepade gånger, till exempel när pojken badar eller duschar och drar i den. Det kan göra ont, men varmvatten lindrar. Ibland kan sammanväxningar delvis finnas kvar upp i tonåren och man behöver inte göra något åt detta om det inte ger problem. Så länge som de finns kvar kan inte förhuden dras tillbaka helt.

    Förhudens öppning är för trång

    En orsak till att förhuden inte kan dras tillbaka efter fem-sexårsåldern är att förhudens öppning är för liten. Det kan vara medfött eller bero på infektioner under förhuden som gör att det har bildats ärr eller sprickor.

    Om en sådan trång förhud dras tillbaka bildas det en sorts tratt. Den inre förhuden liksom "bullar" fram en aning. Detta är mycket vanligt hos de mindre pojkarna, upp till mellan fyra och fem års ålder, och behöver inte behandlas om det inte ger besvär.

    Äkta förhudsförträngning

    Ytterligare en orsak till att förhuden inte kan dras tillbaka är att förhudens öppning blivit hård och inte längre är töjbar. Då brukar den vitna när man försöker dra tillbaka förhuden. Detta är en äkta förhudsförträngning, så kallad fimosis, som egentligen betyder att det har bildats ärr i förhudsöppningen.

    Det kan finnas flera orsaker till att det har bildats ärr. En orsak är att man har försökt dra tillbaka förhuden på den lilla pojken och att det har blivit små sprickor i öppningen. När sprickorna läker bildas ärr och förhudsöppningen blir hårdare och inte lika töjbar som tidigare. Därför ska man undvika att dra tillbaka förhuden på små pojkar, för att exempelvis tvätta rent. En annan orsak till att det bildas ärr kan vara att pojken har haft infektioner under förhuden.

    Om förhuden fastnar bakom ollonet behövs hjälp direkt

    Det är ovanligt men allvarligt om förhuden nätt och jämt kan dras tillbaka, och sedan fastnar i det tillbakadragna läget. Detta kallas för parafimosis. Förhuden sitter då som ett trångt band runt penis, bakom ollonet, och gör att blodcirkulationen blir sämre. En del av förhuden svullnar upp och det gör mycket ont. Ju längre tid förhuden sitter fast desto mer svullen blir den, och det blir ännu svårare att föra den över ollonet igen. Därför ska man söka läkare så fort man märker att detta har hänt. Oftast kan läkaren dra tillbaka förhuden över ollonet igen men ibland krävs en akut operation.

    Det bästa sättet för att undvika parafimosis är att pojkar, särskilt de som har haft problem med trång förhud, får lära sig att alltid föra tillbaka förhuden och dölja ollonet igen.

    För att undvika besvär vid trång förhud

    Om barnet har trång förhud kan man undvika att barnet får mer besvär genom att låta bli att hårdhänt dra tillbaka förhuden så att ollonet blottas, eftersom det kan ge ärr och göra att förhuden blir hårdare och mindre töjbar. Ett gott råd är att låta bli förhuden och att inte dra tillbaka den för tvättning förrän det går lätt att göra. Det märks mycket väl när det är möjligt och man ska inte pröva om det inte går mycket lätt.

    Pojken kan själv töja öppningen genom att dra lite i förhuden så länge det inte gör ont. Om han slutar när det gör ont, vilket brukar ske automatiskt, bildas inte några sprickor.

    Eftersom urin kan samlas under förhuden är det bra att torka av förhuden så gott det går när pojken har kissat.

    Penisen förändras i puberteten

    I puberteten växer penis och förhuden vidgas. Erektionen blir starkare och gör att förhuden utsätts för ytterligare belastning.

    Om förhuden inte kan dras tillbaka så att ollonet blottas kan det göra ont vid onani och samlag. Därför är det viktigt att få behandling i en viss ålder om det behövs.

    Man kan redan från det att pojken är liten, ungefär fem-sex år, prata om hur viktigt det är att försiktigt dra förhuden fram och tillbaka. Man kan uppmuntra att barnet leker med sin penis, till exempel badet för att tvätta. Om pojken har besvär som gör att det behövs en behandling bör man prata med sitt barn om det.

    Tycker man att det är svårt att prata om det, eller vill ha svar på frågor kan man vända sig till en barnsjuksköterska eller barnmottagning för råd. När barnet är yngre än sex år kan man även fråga om råd på BVC. Om barnet är i tonåren och vill prata ensam med sjukvårdspersonal, kan han göra det. Om barnet vill kan han också kontakta skolsjuksköterskan eller skolläkaren.

    Symtom
    Oftast får barnet inga besvär

    Pojkar har ofta trång förhud utan att få besvär av det. Oavsett vad förträngningen beror på brukar pojkens förhud "blåsa upp" sig, som en liten ballong, när han kissar. Det beror på att urinen först stannar kvar i utrymmet innanför förhuden som då spänns ut, innan urinen rinner ut genom den trånga öppningen. Det kan se lite annorlunda ut än hos vuxna men är inget att oroa sig för, och är inte i sig ett skäl till att söka vård.

    Gör det ont om förhuden dras tillbaka?

    Om barnet har en trång förhud och den dras tillbaka häftigt kan det göra ont, eftersom sammanväxningarna eller förhudens öppning brister.

    Dras förhuden tillbaka och barnet har så trång förhud att den fastnar bakom ollonet, så att ollonet är blottat, uppstår så kallad parafimos vilket kan göra mycket ont. Då behöver barnet hjälp av en läkare.

    Bakterier kan samlas under huden

    Ibland kan det samlas bakterier under förhuden och göra att pojken får besvär med en infektion, en så kallad balanit. Det kan till exempel hända när sammanväxningar lossnar eller det bildas små fickor mellan sammanväxningarna under förhuden, där smuts och bakterier kan samlas. Om barnet har en infektion blir förhuden röd eller rosa och det kan komma ut lite var. Det gör ofta ont och kan svida när pojken kissar. Strålen kan också bli svag så att det är svårt att kissa.

    Det är inte vanligt, men en för trång förhud kan göra att barnet får en urinvägsinfektion. Om barnet har något av dessa besvär behöver han få behandling.

    När ska man söka vård?

    Oftast behöver man inte söka vård eftersom förhuden vanligtvis kan dras tillbaka då barnet kommer i skolålder. Om det inte finns besvär innan dess, behöver man inte söka vård.

    Man bör söka vård om öppningen till förhuden är röd eller rosa och det kommer ut lite var, om barnet har ont i penis eller förhuden eller om det svider när han kissar. Pojken behöver också bli undersökt om strålen när han kissar är så svag att det nästa inte går att kissa eller om han har feber samtidigt som det gör ont i penis. Man bör även kontakta vården om förhuden fortfarande är trång när barnet närmar sig puberteten. Man kan söka vård om förhuden ser svullen och ärrig ut, men det viktiga är att den kan dras tillbaka innan puberteten.

    Man kontaktar i första hand en vårdcentral. Om barnet går i skolan kan man även kontakta skolläkare eller skolsköterska. Är barnet upp till sex år kan man även kontakta barnavårdscentralen, BVC.

    Om förhuden har dragits tillbaka så att ollonet blottas, och den har fastnat där, ska man söka vård direkt på en vårdcentral eller en akutmottagning.

    Undersökningar och behandlingar
    Hur går en undersökning till?

    Om barnet behöver en undersökning görs det av en sjuksköterska eller läkare, som undersöker förhuden genom att försöka dra tillbaka förhuden så att det går att se hur det ser ut när den yttre och den inre förhuden möts. Om pojken själv kan och vill får han försöka dra tillbaka förhuden.

    Vid undersökningen görs en bedömning om det behövs någon behandling eller om det kommer att gå över av sig själv.

    Om behandling behövs

    Om barnet behöver behandling görs det på olika sätt beroende på orsaken till besvären. Om det behövs får barnet remiss till en kirurg på ett sjukhus som får ta ställning till om förhuden måste opereras.

    Man kan försöka behandla en lindrig infektion själv

    Om barnet har fått en lindrig infektion under förhuden brukar det ofta räcka med att tvätta förhuden och förhudsöppningen två till tre gånger om dagen med rikligt med ljummet vatten. När man gör rent kan man

    • bada barnet i badkar eller badbalja
    • duscha barnet försiktigt med svag stråle kring förhuden
    • använda en spruta utan nål och spola med ungefär tio milliliter ljummet vatten under förhuden. Med sprutan kan man lättare rikta strålen och få bort eventuellt sekret under förhuden. Man kan använda en spruta på två eller fem milliliter som man kan köpa på apotek.

    Det är viktigt att inte dra tillbaka förhuden på barn under fem år när man gör rent, eftersom det kan göra att det bildas ärr.

    Infektionen brukar då oftast gå över på några dagar. Det är bra att lufta så mycket som möjligt, till exempel genom att låta ett barn som använder blöja vara utan blöja.

    Om infektionen under förhuden inte går över

    Om barnet har en infektion som inte går över med hjälp av egenbehandling, får han behandling genom spolning under förhuden. Spolning görs genom att vatten eller koksalt sköljs upp under förhuden med hjälp av en spruta utan nål, som förs in lite under förhuden. Första behandlingarna görs vanligtvis av en sjuksköterska eller läkare, men kan därefter göras hemma. Spolningen kan göra ont de första gångerna och då kan först en bedövningsgelé sprutas in under förhuden, även det görs med en spruta utan nål. En stund före spolningen kan barnet få smärtstillande läkemedel som innehåller paracetamol. Sköljningen gör att det spolas rent och att eventuella sammanväxningarna löses upp. Det blir ibland mer svullet de första dagarna, för att sedan bli bättre.

    De första gångerna pojken kissar efter en spolning kan det svida. Ett råd är att pojken de närmaste gångerna efter behandlingen kissar med penisen neddoppad i vatten eller i duschen, vilket kan göra att det svider mindre. Om pojken behöver kan han få ett receptfritt, smärtstillande läkemedel som innehåller paracetamol.

    Om barnet har återkommande infektioner och har trång förhud kan förhuden behöva opereras för att pojken inte ska få fler infektioner.

    Salva kan göra förhuden mer töjbar

    Om förhudens öppning är trång, men mjuk, behövs ingen behandling förrän pojken själv förstår hur förhuden dras tillbaka och själv kan försöka göra det. Behandling med kortisonsalva kan bli aktuellt när pojken börjarskolan om förhuden inte kan dras tillbaka. Om pojken är yngre än skolåldern och har besvär med balaniter kan det också hjälpa att använda salva. Kortisonsalvan gör förhuden mer töjbar och stryks på under ungefär en till två månader. Salvan är receptbelagd.

    Förhuden dras tillbaka så långt det går och salva stryks på i ett tunt lager på den trånga ringen av förhud som spänner runt ollonet. Detta ska göras en gång på morgonen och en gång på kvällen. Man använder så liten mängd salva att kortisonet inte påverkar hela kroppen utan endast verkar lokalt där salvan stryks på. För att behandlingen ska lyckas är det viktigt att man fått visat exakt var och hur salvan ska smörjas på.

    För att behandlingen ska lyckas behöver också pojken försöka töja förhuden varje dag, genom att dra tillbaka den till exempel varje gång han kissar, i duschen eller i badet. Han ska dra och töja så att det inte gör ont och utan att det blir småsprickor. Eftersom pojken själv behöver kunna dra i förhuden kan denna form av behandling inte ske om han inte är mogen för den och kan töja förhuden själv.

    Om sammanväxningar inte växer bort när pojken blir äldre

    Om pojken har sammanväxningar mellan ollonet och förhuden som inte försvinner när han blir äldre kan det behöva behandlas. Behandlingen består i att förhuden dras tillbaka regelbundet, gärna medan pojken badar, och att ollonet och sammanväxningarna smörjs med en salva för att göra huden mer töjbar.

    En äkta förhudsförträngning opereras

    Om förhudsöppningen är trång på grund av ärr, och det inte hjälper med salvan, kan det behövas en operation. Ibland behöver hela förhuden tas bort, ibland räcker det att en del av förhuden tas bort eller att det görs ett eller några få snitt i förhuden. Om större delen eller hela förhuden tas bort kallas det för en omskärelse.

    Operation av trång förhud

    Om barnet ska sövas med narkos får han varken äta eller dricka ett visst antal timmar innan operationen. Inför operationen får man mer information från den avdelning där operationen ska ske om vilka regler som gäller.

    Oftast får barnet först en bedövningssalva på handen eller i ett armveck. Salvan får sitta i ungefär en timme. Med hjälp av en nål förs sedan en tunn plastslang in i ett blodkärl där bedövningssalvan har verkat. Genom slangen får barnet sömnmedel och bedövningsmedel. När pojken sover och är helt bedövad skärs förhuden bort och de kvarlämnade kanterna sys ihop.

    Operationen tar mellan 15 och 30 minuter.

    Man får räkna med att barnet är på sjukhuset cirka fyra till fem timmar.

    Som förälder kan man vara med barnet under hela tiden fram till barnet har blivit sövt.

    Efter operationen

    Efter operation får man räkna med att penisen är svullen, ibland i flera veckor. Stygnen behöver inte tas bort efteråt, tråden som använts upplöses och försvinner av sig själv efter fyra till sex veckor.

    Ibland kan det vara lite ömt, men det är inte vanligt att barnet har riktigt ont efteråt. Det kan kännas annorlunda att kissa någon dag, barnet kan prova att duscha samtidigt som barnet kissar. De första veckorna efter operationen kan det vara svårt att styra strålen, men det går över. På lång sikt blir huden på ollonet en aning tjockare eftersom underkläder nöter mot ollonet. Själva urinrörsmynningen kan även bli något trängre. Om barnet skulle få besvär med att kissa behöver detta behandlas genom en operation, men det är mycket ovanligt att få sådana besvär.

    Senast uppdaterad:
    2012-06-29
    Skribent:

    Marie-Louise Molander, barnkirurg, Stockholm

    Redaktör:

    Jenny Magnusson Österberg, 1177 Vårdguiden

    Granskare:

    Pernilla Stenström, barnkirurg, Lunds universitetssjukhus

    Allt innehåll är granskat och godkänt av 1177 Vårdguidens redaktion.

    Synpunkter på innehållet? Tyck till