apoteksgruppen

När småbarn är magsjuka är det vanligt att de kräks och har diarréer. De kan också ha ont i magen och feber. Magsjukan beror oftast på en infektion som orsakats av ett virus.

Besvären brukar börja ett par dagar efter att barnet smittats och kommer snabbt. Ofta drabbas flera i familjen eller på förskolan. Vanligtvis går infektionen över på några dagar. Kräkningarna brukar upphöra inom ett dygn, men diarréerna kan fortsätta i en vecka.

Man förlorar vätska och salter genom kräkningar och diarréer. Små barn är mycket känsligare för vätskeförluster än vuxna. Om ett litet barn förlorar mer vätska än det får i sig kan det snabbt bli sämre. Hög feber gör att barnet förlorar ännu mer vätska. Det är därför viktigt att ge dryck redan från allra första början av infektionen.

För att ett litet barn som kräks ska få i sig vätska bör man, om barnet ammas, ge små och täta mål. Om barnet inte vill suga kan man pröva med att pumpa ur och ge med sked. Lämplig pump finns att köpa på apotek.

Om barnet inte ammas bör man ge vätskeersättning. Det är lättast att mata med tesked och ge små mängder ofta.

Om barnet kräks mycket behöver man ge ungefär två teskedar vätska var femte minut. Under ett dygn behövs mer vätska än vad man tror, till exempel kan en ettåring behöva drygt en liter. Fortsätt att ge små täta mål även om barnet fortsätter att kräkas.

Om barnet kräks mycket är vätskeersättning det bästa. Vätskeersättning finns att köpa på apotek. Genom att vätskan innehåller salt återställs vätskebalansen i kroppen på ett bra sätt.

Men ibland kanske barnet har lättare att få i sig annan dryck. Då får man försöka med det i stället, eftersom det viktigaste är att barnet får i sig vätska över huvud taget. Man bör dock undvika för söta drycker, som till exempel läsk och saft, eftersom alltför mycket socker kan ge mer diarré. Ge inte heller lightdrycker eftersom de inte innehåller något socker alls.

Det är vanligt att kräkningarna först upphör medan diarréerna pågår ett tag till. Om barnet har diarré och om barnet ammas fortsätter man att amma som tidigare. Om barnet inte ammas, kan man ge modersmjölkersättning, ris- eller majsvälling beroende på barnets ålder. Börja med att ge små mängder åt gången för att se att barnet behåller maten.

När barnet vill börja äta är det bra att ge vanlig mat och blanda i extra fett. Om man vill pröva något som är stoppande så kan man ge morotssoppa, gjord på morotspuré och vatten. Tänk på att frukt ger lös avföring och vid svårare diarré bör man undvika mjölk och fullkornsvälling. Vänta med fiberrika livsmedel tills barnet har blivit helt friskt.

Om kräkningarna kommer tillbaka igen, återgå till att ge vätskeersättning, men var samtidigt observant på om barnet börjar bli slött eller påverkat.

Eftersom magsjuka är mycket smittsamt är det bra om både barnet och resten av familjen tvättar händerna med flytande tvål före måltider och efter toalettbesök och att alla har egen handduk eller använder engångshandduk. Man kan också torka av toaletten ofta.

Om barnet har blöja är det bra att lägga använda blöjor i en plastpåse innan man slänger dem i soptunnan. Rengör skötbordet efter användning och tvätta händerna noggrant efter blöjbytet.

Om barnet har täta diarréer och kräkningar och visar tecken på vätskebrist, det vill säga är påtagligt trött och ointresserat av omgivningen, kissar lite eller sällan och inte orkar leka, ska man kontakta vården direkt.

Om barnet förutom kräkningar och diarré har hög feber eller kraftiga magsmärtor, eller om diarrén är blandad med blod eller slem, ska man också kontakta vården. Detsamma gäller om barnet inte blivit bättre inom ett dygn, eller om barnet efter en magsjuka är piggt men har haft lös avföring i mer än två veckor.

Diarré och kräkningar kan vara symtom på andra sjukdomar än vanlig magsjuka. Om man är osäker bör man ringa och rådgöra med sjukvårdsrådgivningen eller vårdcentralen. Om små barn som är under sex månader får kräkningar och diarréer ska man alltid kontakta vården.