apoteksgruppen

Förmaksflimmer innebär att hjärtat slår oregelbundet och ofta även snabbare. Tillståndet gör att hjärtat inte kan pumpa runt blodet i kroppen så effektivt som det brukar göra. Kroniskt förmaksflimmer innebär att tillståndet håller i sig.

Risken för kroniskt förmaksflimmer ökar efter 50-årsåldern. Orsakerna är bara delvis kända. Det finns ett samband med andra hjärt- och kärlsjukdomar. Har man diabetes eller giftstruma ökar också risken.

Kroniskt förmaksflimmer är den vanligaste orsaken till stroke. Det beror på att flimret försämrar blodcirkulationen i hjärtats förmak vilket gör att det lättare bildas blodproppar.

Om man har kroniskt förmaksflimmer kan man få

• hjärtklappning
• sämre fysisk ork
• svårare att andas.

De allra flesta som har kroniskt förmaksflimmer får behandling med läkemedel som minskar risken för blodpropp. Undantagen är unga med låg risk för blodproppar och andra personer som av något skäl har en mycket hög risk för blödningar som kan orsakas av medicinering mot blodproppsbildning.

Om man har mycket besvär, men bara har haft flimmer en kort tid, kan man få elbehandling för att återställa hjärtats normala rytm. Elbehandling innebär att man blir sövd och får en elstöt genom bröstkorgen. Om man har haft mindre besvär under lång tid, kan man i stället få mediciner som bromsar hjärtrytmen.

Om man misstänker att man har förmaksflimmer kan man ringa sjukvårdsrådgivningen eller kontakta en vårdcentral.

Om man sedan tidigare har fått diagnosen kroniskt förmaksflimmer bör man kontakta sin läkare om man

• går upp i vikt utan naturlig förklaring
• har högre puls än vanligt
• har svårt att andas eller får ont i bröstet.

Man ska söka vård direkt på en vårdcentral eller akutmottagning om besvären kommer plötsligt och känns tydliga.