apoteksgruppen

Om man har cerebral pares, som oftast kallas CP, är rörelseförmågan påverkad. En del har lindrig CP, ibland så lindrig att den knappast märks. Andra har svårare CP, med större rörelsesvårigheter och ibland även andra funktionsnedsättningar.

CP beror på att hjärnan har fått en skada någon gång innan man blev två år, antingen innan man föddes, under förlossningen eller senare. CP är inte ärftligt.

De besvär man har kan ändra sig med tiden, med hjälp av behandling, träning och att man växer och utvecklas.

Man kan ha olika sorters påverkan på rörelseförmågan, och därför delas CP in i olika grupper. Har man spastisk CP, som är vanligast, är vissa muskler spända och kan inte slappna av. Vid andra typer av CP kan man ha ofrivilliga rörelser i hela kroppen eller svårt med balans och samordning av sina rörelser.

Förutom att rörelseförmågan är påverkad kan man ha andra besvär som också beror på att hjärnan inte fungerar som vanligt. Man kan till exempel ha epilepsi, nedsatt syn eller hörsel.

En del som har CP har också en utvecklingsstörning, men de flesta har det inte.

Det finns ingen behandling som kan ändra den skada man har, men det finns många olika slags behandlingar som kan minska funktionsnedsättningarna eller göra så att de inte blir till hinder i livet. Man kan till exempel få sjukgymnastik, stödskenor, olika slags hjälpmedel och läkemedel.

När man är barn får man ofta den behandling man kan behöva av sina föräldrar och av personalen på den förskola eller skola där man går. De får i sin tur lära sig hur de ska göra av behandlarna inom den så kallade habiliteringen. Där arbetar bland annat sjukgymnaster, arbetsterapeuter, logopeder och kuratorer. Man har alltid också kontakt med en läkare.

Om man har ett barn som inte verkar utvecklas som vanligt, ska man prata med personalen på barnavårdscentralen eller ta kontakt med en barnläkarmottagning eller vårdcentral.

Man kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen för att få råd.